Huvudstaden Naypyidaw är full av vägspärrar och i Myanmars största stad Rangoon har anhängare till militären gått ut på gatorna för att fira måndagens kupp.
På flera håll i landet försöker människor desperat hamstra mat. Bland många myanmarier finns också en ilska över militärens maktövertagande, som sätter punkt för ett årtionde av demokrati som naggats i kanten av såväl korruption som förföljelsen av rohingyer, som av FN beskrivits som ett folkmord.
– Det är extremt upprörande. Jag vill inte ha någon kupp, säger en 64-årig man i Rangoonstadsdelen Hlaing.
– Jag har bevittnat många förändringar i det här landet och såg fram emot en bättre framtid, fortsätter mannen, som inte vill uppge sitt namn av rädsla för repressalier.
LÄS MER:Experter om kuppen: Allvarligt och oväntat
Fördes bort i gryningen
Aung San Suu Kyi, Myanmars president Win Myint och ett icke angivet antal medlemmar ur regeringen fördes bort från sina hem i huvudstaden Naypyidaw i gryningsräder.
Militären har gått ut i sin egen tv-kanal och meddelat att all makt har tagits över av överbefälhavaren Min Aung Hlaing. Det motiveras genom det påstådda valfusk som militären hävdar förekom i höstens val, där Aung San Suu Kyis parti NLD vann stort.
"Acceptera ingen kupp", hälsar Suu Kyi, enligt NLD:s Facebookkonto. Hon ska ha förberett budskapet innan det att hon fördes bort.
LÄS MER:Omvärlden fördömer militärkuppen i Myanmar
Fördömandena haglar
Från omvärlden kommer en strid ström av fördömanden, med USA i spetsen. Den amerikanska regeringen kommer att ingripa mot de skyldiga om måndagens åtgärder inte dras tillbaka, hotar Vita husets talesperson Jen Psaki i ett uttalande.
Även utrikesminister Antony Blinken uppmanar Myanmars militär att släppa alla regeringsföreträdare och företrädare för civilsamhället och respektera fjolårets valresultat.
Den brittiske premiärministern Boris Johnson fördömer kuppen och kräver att Suu Kyi släpps fri. FN:s generalsekreterare António Guterres, EU:s permanente rådsordförande Charles Michel, Japan, Indien och Australien har gjort liknande uttalanden, liksom Sverige, Norge och Danmark, medan en talesperson för Filippinernas president Rodrigo Duterte säger att händelserna är en "intern angelägenhet".
Kina, som brukar motsätta sig FN-ingripanden i Myanmar, nöjer sig med att uppmana alla sidor att "komma över sina meningsskiljaktigheter".
LÄS MER:UD avråder från alla resor till Myanmar
LÄS MER:Aktivister jagas av militären över hela Myanmar
Ledamöter instängda
Någon timme efter de första rapporterna om att Myanmars ledare förts bort meddelade landets statliga tv-kanal via Facebook att de har "tekniska problem" och inte kunde sända. Även internet och telefonlinjer har legat nere, enligt internationella nyhetsbyråer.
Samtliga banker håller stängt, enligt landets bankförening på grund av dålig internetuppkoppling.
Militärkuppen sattes i verket bara timmar innan det nyvalda parlamentet var tänkt att sammanträda för första gången. Säkerhetsstyrkor i huvudstaden har fattat posto utanför ledamöters bostäder, uppger två av dem.
Överbefälhavaren Min Aung Hlaing varnade i förra veckan för att det under vissa omständigheter kan bli nödvändigt att upphäva grundlagen. Militärledare hävdade i lördags att militären skulle följa grundlagen och att uttalandet inte alls var ett hot om en militärkupp, men måndagsmorgonens händelser är kulmen på flera veckors klagan om valfusk.
Det var bara ett decennium sedan som Myanmar trädde ut ur närmare 50 år av militärstyre. Men makten har trots demokratiseringen fortsatt varit delad mellan den civila regeringen och landets generaler.
LÄS MER:Tre frågor om militärkuppen i Myanmar
LÄS MER:Från junta till folkstyre – och tillbaka
Myanmar (tidigare Burma) ligger i Sydostasien och gränsar till Kina, Laos, Thailand, Bangladesh och Indien. Landet har en befolkning på närmare 54 miljoner, enligt beräkningar från 2018.
Huvudstaden heter Naypyidaw. Fram till 2005 var landets största stad Rangoon huvudstad.
Landet koloniserades på 1800-talet av Storbritannien men blev självständigt 1948. Militären tog makten 1962 och styrde enväldigt fram till 2010, då en viss demokratisering inleddes. Konflikterna i delstaterna Shan och Kachin har pågått sedan 1948.
Den tidigare oppositionsledaren Aung San Suu Kyi får enligt författningen inte bli president och har formellt en särskilt inrättad post som nationell rådgivare. I praktiken är hon Myanmars egentliga civila ledare.
Militären har enligt författningen en fjärdedel av platserna i parlamentets bägge kamrar. De platserna tillsätts av överbefälhavaren.
Aung San Suu Kyi tilldelades Nobels fredspris 1991 för sin demokratikamp men har sedan dess kritiserats skarpt för att inte stoppa militärens agerande mot de muslimska rohingyerna.
Våld och förtryck mot folkgruppen rohingya har under de senaste åren lett till en intensiv flyktingvåg från framför allt delstaten Rakhine till Bangladesh.
Källor: NE, Landguiden, AFP