May kom till EU-toppmötet i Bryssel för att be om hjälp med att få utträdesavtalet godkänt i det brittiska underhuset. Hon påpekade att det stora problemet är den så kallade nödlösningen för Irland och Nordirland i avtalet.
- Vi måste ändra bilden av att nödlösningen kan bli en fälla som Storbritannien inte kan ta sig ur. Innan vi gör det så är avtalet – vårt avtal – i fara, ska May ha sagt, enligt vad brittiska tjänstemän meddelat till nyhetsbyrån AFP.
Nödlösningen är till för att förhindra att gränskontroller återuppstår på den irländska ön om EU och Storbritannien under de kommande två åren misslyckas med att enas om sin framtida relation.
Fast i en tullunion?
Tanken är i så fall att Storbritannien ska vara kvar i en tullunion med EU så länge ingen annan lösning hittats, så att en gräns inte behöver uppstå på den irländska ön.
May begärde ett uttalande från EU-ledarna om att de inte har någon önskan att nödlösningen träder i kraft. Hon ville bland annat också ha ett "juridiskt klarläggande" om att EU:s ambition är att man snabbt ska nå en uppgörelse om den framtida relationen.
May tycks dock få nöja sig med enbart uttalandet. I utträdesavtalet står redan att man siktar på att vara överens om den framtida relationen till sista december 2020.
Enligt statsminister Stefan Löfven (S) är det svårt att förstå vad May menar med ett "juridiskt klarläggande". Han upprepar att någon omförhandling av utträdesavtalet inte är aktuellt. Och att nödlösningen, på engelska kallad backstop, för den irländska ön blir kvar.
Lämnar i mars
- Vi har ingen avsikt att fördröja något avtal om ny relation så att backstopen skulle vara där för evigt. Det finns ingen önskan i EU om det, säger Stefan Löfven.
Han vill inte bedöma om May är nöjd med EU-ledarnas svar.
Med sin önskan om olika förtydliganden från EU-ledarna hoppas May få det brittiska underhuset att godkänna avtalet i en omröstning som ska hållas senast den 21 januari.
Storbritannien ska lämna EU den 29 mars. Om det inte finns något utträdesavtal på plats då, så kommer det att drabba många EU-medborgare, britter och företag.
- Det finns en majoritet i mitt parlament som vill lämna EU med ett avtal. Med de rätta försäkringarna så kan det här avtalet gå igenom. I sanning är detta det enda avtal som kan gå igenom, ska May ha sagt inne på mötet.
Från brittiska brexitanhängare finns krav på ett slutdatum för hur länge nödlösningen ska få gälla. Men det skulle kräva en omförhandling av avtalet, vilket EU-ledarna tydligt sagt nej till.
Stefan Löfven kan inte bedöma möjligheten för att det brittiska underhuset nu godkänner avtalet.
- Det är svårt att avgöra för det finns olika önskningar där också, säger han.
Fakta: Årets sista toppmöte
EU:s stats- och regeringschefer sitter på torsdagen och fredagen samlade till årets sista toppmöte i Bryssel. Så här ser arbetsplanen ut:
Torsdag, kl 15: Sedvanligt tal av EU-parlamentets talman Antonio Tajani, följt av en första del av med en längre diskussion om arbetet med nästa långtidsbudget för åren 2021–27, samt utrikesläget – bland annat om händelserna i Azovska sjön.
Cirka 19.30: Arbetsmiddag där Storbritanniens premiärminister Theresa May inledningsvis ger sin syn på brexitläget. Därefter ett internt möte om brexitsituationen för de 27 EU-länder som blir kvar efter Storbritanniens utträde.
Fredag, kl 10: Mötet återupptas med diskussion om inre marknaden, klimatförändringarna, migration och kampen mot desinformation, rasism och främlingsfientlighet.
Kl 13: Arbetslunch om reformer i euroområdet.
Kl 15.30: Avslutande presskonferens med EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk och kommissionsordförande Jean-Claude Juncker.
Fakta: Uttalande om brexit
"EU står fast vid avtalet och ämnar fortsätta med ratificeringen. Det är inte öppet för omförhandling", konstaterar EU-länderna om utträdelseavtalet i ett gemensamt uttalande från den första toppmötesdagen.
Samtidigt uttalar man sin vilja att ha en så bra relation som möjligt med Storbritannien i framtiden och säger sig vara redo att så fort avtalet godkänts inleda förberedelser för de framtidsförhandlingar som formellt kan inledas först efter det brittiska utträdet.
Vad gäller den så kallade nödlösningen betonas att den är "avsedd som en försäkring" och att man är "fast besluten att arbeta snabbt" för att hitta en alternativ lösning så att den aldrig behöver användas.
Om nödlösningen måste tas till lovar ändå EU att den ska vara tillfällig och att EU ska göra sitt bästa för att "den bara används så länge som strikt nödvändigt".
Avslutningsvis uppmanas till "intensifierade förberedelser på alla nivåer" när det gäller konsekvenserna av Storbritanniens utträde, "med hänsyn till alla tänkbara scenarier".
