Frankrikes president Emmanuel Macron tar till kraftmedel för att få igenom pensionslagen.
Frankrikes president Emmanuel Macron tar till kraftmedel för att få igenom pensionslagen. Bild: Michel Euler/AP/TT

Macron utmanar med maktens medel

Pensionslagen är den nyckelfråga som president Emmanuel Macron har satsat stort politiskt kapital på.
Men för att driva igenom den tvingades han göra det utan omröstning i parlamentet – vilket enligt Frankrikekännaren Ingmarie Froman inte är ovanligt.

ANNONS
|

President Macron och premiärminister Èlisabeth Borne väckte ilska i nationalförsamlingen när man valde att kringgå en omröstning.

En del av detta är politiskt skådespel, enligt journalisten Ingmarie Froman med lång erfarenhet av fransk politik.

– Parlamentet är ganska maktlöst. Den aktuella paragrafen 49.3 har tidigare inte varit särskilt kontroversiell, säger hon.

– Den franska konstitutionen lägger stor vikt vid den exekutiva makten. Regeringen ska kunna driva igenom sin politik och ingen ska tveka över var makten finns.

Hon säger att paragrafen ofta används av franska regeringar som har svagt parlamentariskt stöd, vilket gäller för den nuvarande regeringen.

Risk för Macron

Statsvetaren Göran von Sydow konstaterar att pensionslagen är ett av Macrons viktigaste politiska initiativ, men von Sydow ser också en risk med beslutet att undvika en omröstning:

ANNONS

– Det är ett viktigt politiskt initiativ som var ett nyckelförslag från Macron i hans återvalskampanj.

Beslutet att ta till paragrafen förvånar ändå von Sydow något.

– Det finns redan en kritik mot Macron att använda den här typen av instrument för auktoritärt och därmed kringgå parlamentet, säger han.

Vill inte styras

Protesterna mot regeringen och lagförslaget har varit hetsiga, långvariga och omfattande. Polariseringen har ökat. Samtidigt är det en del av fransk politisk kultur.

– Detta är i grund och botten en politisk konflikt. Folk vill ge regeringen en match. Man vill inte styras och hunsas och köras över. Regeringen får verkligen vrida fram ett beslut, den måste kämpa och svettas för att få igenom kontroversiella beslut, säger Froman.

Göran von Sydow, som är direktör för myndigheten Svenska institutet för europapolitiska studier, bedömer att protesterna kan öka i styrka.

– Nu kan det gälla både lagen och på vilket sätt som den drevs igenom. Sådana signaler kommer från fackliga ledare som är kritiska till både med lagen i sig och till processen.

Men det är inte troligt att Macron och regeringen kommer att backa.

– Macron höjer snarare insatserna med detta, säger von Sydow.

Fortsatta protester

Ingmarie Froman, som bevakade liknande protester i Frankrike på mitten av 1990-talet då dåvarande presidenten Jacques Chirac föreslog pensionsförändringar, minns pensionsfrågans komplexitet.

ANNONS

– Systemet i dag har förmånliga regler, det påminner en del om det tidigare svenska pensionssystemet, säger Froman och ställer sig samtidigt frågan om någon i Frankrike har en klar bild över hela pensionssystemet.

– Det är väldigt råddigt, väldigt komplicerat med många gamla system som överlappar.

Chirac drog tillbaka reformen på mitten av 1990-talet. Att Macron nu inte väntas göra det får konsekvenser, tror Göran von Sydow.

– Macrons politiska profil påverkas av detta. Han ses som allt tydligare förankrad till höger. Men kritiken mot honom kommer nu både från yttervänstern och från Marine Le Pen och (ytterhögerpartiet) Nationell samling.

Fakta: Paragraf 49.3

Paragraf 49.3 i den franska grundlagen ger en premiärminister rätt att driva igenom ett lagförslag utan att nationalförsamlingen får rösta om det.

Förslaget antas då som godkänt, men oppositionen kan yrka på en misstroendeomröstning mot regeringen, vilket måste ske inom 24 timmar från att paragraf 49.3 åberopats.

Om misstroendevoteringen lyckas tvingas regeringen avgå, och det aktuella lagförslaget avslås. Enligt nyhetsbyrån AP har detta hänt en gång, 1962.

Torsdagens användande av paragrafen var den 100:e gången det skedde sedan en grundlagsändring 1958 skapade vad som kallas "den femte republiken".

16 premiärministrar har använt sig av den, Èlisabeth Borne har nu gjort det elva gånger. Bara Michel Rocard från socialistpartiet PS har gjort det fler gånger, vid 28 tillfällen mellan 1988 och 1991.

Källa: AFP, AP

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS