På väg in till torsdagens informella EU-utrikesministermöte i Lissabon är litauiske Gabrielius Landsbergis rejält skarp i orden. Det är både mot Belarus-ledaren Aleksandr Lukasjenko och grannlandet Ryssland och dess president Vladimir Putin.
– Vi vet vad som håller på att ske i Belarus. Lukasjenko spelar ett spel för att hjälpa Putin att annektera landet, säger Landsbergis.
– Nu vill han ändra konstitutionen för att möjligen skapa ett enda land av Belarus och Ryssland. Vad skulle ni kalla det? frågar han retoriskt.
"Ännu ett Krim"
Landsbergis jämför med hur den ukrainska Krimhalvön i strid med internationell rätt och trots internationella protester annekterades av Ryssland 2014.
– I min åsikt är det här ännu ett Krim – fast bara i större skala, säger Landsbergis, vars farfar Vytautas var en av förgrundsfigurerna när Litauen för 30 år sedan gjorde sig fritt från Sovjetunionen.
Torsdagsmötet i Lissabon var ett av stegen på väg mot nästa sanktionsomgång mot Belarus. EU-ländernas stats- och regeringschefer gav i måndags i uppdrag till EU:s utrikestjänst att ta fram lämpliga förslag.
Gas och pottaska
Den enklaste delen kommer att bli att utöka nuvarande inreseförbud och frysning av eventuella tillgångar i EU för fler belarusiska makthavare. En sådan utökning lär utrikesministrarna få fatta beslut om redan inom några veckor.
Samtidigt vill EU-länderna också se nya ekonomiska sanktioner inom flera områden som utrikesministrarna diskuterade på torsdagen.
– Det tar längre tid, men arbetet har redan börjat. Vi nämnde bland annat gas, drivmedel, metall, maskiner, pottaska – som är en form av gödningsmedel – som möjliga, berättar utrikesminister Ann Linde (S) på telefon från Lissabon.
Skydda befolkningen
Balansgång krävs samtidigt för att slå mot regimen och inte vanliga belarusier.
– Det ska vara kännbara sanktioner, men man får försöka se till att det inte drabbar befolkningen, säger Linde.
I Lissabon hann även utrikesministrarna med att luncha med sin kollega från Jordanien. Landet har en nyckelroll i Mellanösternkonflikten, som väktare för både muslimska och kristna heliga platser i Jerusalem.
– Han beklagade att EU inte är lika aktivt som tidigare, säger Linde i Lissabon.
Fakta: EU-sanktioner mot Belarus
EU har länge haft sanktioner mot Belarus och har i olika omgångar utökat, men också lättat på dem, beroende på händelseutvecklingen.
För tillfället gäller:
Sedan 2004 råder visumförbud till EU och frysning av eventuella tillgångar mot fyra personer, som anklagas för inblandning i försvinnanden och misstänkta mord på oppositionella under slutet av 1990-talet.
Efter det senaste presidentvalet i augusti 2020 har listan utökats i olika omgångar efter den belarusiska regimens hårdföra agerande mot opposition och allmänhet. Totalt gäller nu visumförbudet och de frysta tillgångarna för 88 personer – däribland president Aleksander Lukasjenko – och sju företag eller organisationer.
Sedan 2011 råder även ett vapenembargo samt förbud mot export till Belarus av produkter som kan användas för "intern repression".
Källa: EU-kommissionen