Explosionen i Kaesong skedde timmar efter det att Nordkoreas armé sagt sig stå "helt redo" att inta den demilitariserade zonen mellan Nord- och Sydkorea, DMZ. I sydkoreanska nyhetssändningar syntes en kraftig rökpelare stiga mot himlen.
Från Sydkorea ses provokationen inte med blida ögon.
– Nordkorea ansvarar helt och hållet för de konsekvenser detta kan föra med sig, säger landets vice säkerhetsrådgivare Kim You-Geun på en presskonferens, rapporterar Reuters.
"Ytterligare eskalering"
Från svenskt håll är utrikesminister Ann Linde (S) skarpt kritiskt till Nordkoreas agerande.
”Sverige arbetar sedan länge för en fredlig lösning till situationen på den koreanska halvön och en sådan kan endast uppnås genom dialog och diplomati. Allt agerande som försämrar förutsättningarna för dialog är både farliga och beklagliga, och riskerar endast att bidra till ytterligare eskalering som vi menar måste undvikas. Sverige har under dagen haft löpande kontakter med berörda parter och vi fortsätter att inhämta information om situationen”, säger statsrådet i ett uttalande till TT.
Kraftfull signal
Niklas Swanström, Nordkoreaanalytiker och chef för Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik (ISDP), ser sprängningen som en kraftfull signal som kan tänkas stärka Nordkoreas förhandlingsläge. Sambandskontoret utgjorde en av omvärldens få kommunikationskanaler med det slutna landet.
– Det är inte mycket omvärlden kan göra nu. Jag tror att vi kommer se en större vilja att kompromissa med Nordkorea, vilket inte direkt är önskvärt. Det betyder att de verkligen får vatten på sin kvarn.
Men att Pyongyang skulle försöka sig på att inta DMZ känns inte troligt, säger Swanström.
– Gör man det ställs man kniv mot kniv med USA. Jag tror inte att någon vill provocera fram ett krig.
Ansträngda relationer
Sambandskontoret i Kaesong ligger i industriregionen med samma namn, som fram till 1951 tillhörde Sydkorea och där många sydkoreanska företag har fabriker. Kontoret upprättades 2018 i samband med en diplomatisk islossning mellan Pyongyang och Seoul. Men efter det misslyckade mötet mellan Kim Jong-Un och Donald Trump i Hanoi i fjol har läget blivit frostigt igen.
Sedan i början av juni har relationen mellan Nord- och Sydkorea blivit än mer ansträngd. I förra veckan bröt Nordkorea all kontakt med grannen i syd. Senast i helgen hotade Kim Yo-Jong, Kim Jong-Uns syster, att ställa till med en "tragisk scen vid det värdelösa sambandskontoret".
Ett tänkbart nästa steg är att Nordkorea för gott stänger ned industrierna i Kaesong, som mellan 2004 och 2016 fungerade som en ekonomisk brygga mellan Seoul och Pyongyang. Området försåg Nordkorea med viktig utländsk valuta och Sydkorea med billig, utbildad arbetskraft.
– Väljer man att helt plocka bort handelssamarbetet där så visar Nordkorea att man är villiga att ta de ekonomiska kostnaderna, säger Swanström.
Uppmanar till lugn
Upprinnelsen till de ökade spänningarna var en rad flygblad som nordkoreanska avhoppare i Sydkorea skickat över gränsen. Avhoppare sänder ofta mat, dollarsedlar och radioapparater med ballonger över gränsen, men nu menar Nordkorea att det rör sig om en ren propagandakampanj, skriver al-Jazira.
Sydkoreas president Moon Jae-In har enligt Reuters uppmanat Pyongyang att inte stänga dialogfönstret mellan de två länderna, vilka tekniskt sett ligger i krig med varandra sedan en skör vapenvila satte punkt för Koreakriget 1953.
Mia Holmberg Karlsson/TT
Fakta: Nordkorea
Det kommunistiska Nordkorea grundades med sovjetisk hjälp 1948, sedan Korea delats upp i en amerikansk och en sovjetisk ockupationszon efter andra världskriget. Ett inbördeskrig mellan Nord och Syd rasade 1950–53, sedan nordkoreanska trupper korsat gränsen och gått till anfall.
De båda länderna har aldrig slutit fred, utan ett vapenstillestånd råder fortfarande. En fyra kilometer bred demilitariserad zon skiljer de båda länderna åt.
Den officiella ideologin i Nordkorea hyllar "nationellt oberoende" och "självtillit". I praktiken har det inneburit isolationism, förtryck och svält.
Godtyckliga gripanden av regimkritiker, brist på rättssäkerhet samt tortyr och misshandel av fångar i landets fängelser och fångläger utgör omfattande problem. Uppgifter pekar också på att landet praktiserar offentliga avrättningar för brott som stöld av statlig egendom och hamstring av mat, likaså för grova brott.
Enligt Amnesty International och människor som flytt Nordkorea under 2000-talet rymmer landet stora arbetsläger för dissidenter.