Utrikesminister Ann Linde (S).
Utrikesminister Ann Linde (S). Bild: Claudio Bresciani/TT

Linde: EU måste engagera sig mer i Gulfen

Två tredjedelar av Jemens befolkning är beroende av humanitär hjälp, samtidigt som kriget i landet går in på sitt åttonde år. Utrikesminister Ann Linde (S) vill se en starkare europeisk närvaro i regionen – men sågar EU-toppen Josep Borrells förslag om en ny snabbinsatsstyrka.

ANNONS

Situationen i Jemen kallas ofta för världens värsta humanitära kris. Kriget som har rasat sedan 2014 har skördat tiotusentals liv och tvingat miljontals människor på flykt.

I landet på Arabiska halvöns sydspets råder ett oerhört armod. Två tredjedelar av befolkningen lider av undernäring, svälten står för dörren, och åratal av krig har ödelagt infrastruktur och slagit mot sjukvården, som nu också är hårt pressad av pandemin.

Trots det är omvärldens engagemang svagt, och en givarkonferens i svensk-schweizisk regi i våras lyckades bara samla in knappt hälften av de 3,85 miljarder USA-dollar som enligt FN behövdes för att undvika en hungerkatastrof.

ANNONS

Komplex konflikt

Skälet är dels att landet är svårtillgängligt både för politiker och journalister, dels att kriget i sig är komplext, med inblandning av regionala stormakter som Saudiarabien och Iran, tror utrikesminister Ann Linde (S), som tar emot TT på sitt arbetsrum efter att ha träffat sin jemenitiske motpart Ahmed Awad Bin Mubarak.

– Det är så många inblandade, det är en svår konflikt som inte är helt enkel att förklara, inte som "talibanerna är onda, de andra är goda", säger hon.

Just Afghanistan, med talibanernas dramatiska maktövertagande och västmakternas kaotiska evakueringsinsatser i augusti, har kastat ljus på Europas oförmåga att agera självständigt vid kriser i regionen. EU:s utrikeschef Josep Borrell vill nu att medlemsstaterna drar lärdomar, och föreslår en ny militär insatsstyrka som snabbt kan sättas in i liknande lägen, för att minska beroendet av amerikanskt stöd.

Linde: Fel väg

Initiativet ekar av den franske presidenten Emmanuel Macrons krav på "strategisk autonomi", att EU ska göra sig mindre beroende av USA, bland annat genom satsningar på ökad militär kapacitet.

En dålig idé, enligt Linde.

– Jag tror att det är fel väg att gå. EU har sin styrka i diplomati, bistånd och politiska initiativ. Inte att vi skulle gå in med någon slags militär, jag tror inte alls på det, säger hon.

ANNONS

Däremot vill Linde se ett ökat EU-fokus på länderna runt Persiska viken, och tillsättandet av ett särskilt Gulfsändebud.

– Jag tror att EU måste engagera sig mycket mer i Gulfregionen. Det är något vi har drivit i flera år. Vi har inte fått gehör ännu, men vi tar upp det hela tiden.

Svensk diplomat nytt sändebud

I augusti utnämnde FN:s generalsekreterare António Guterres den svenske diplomaten Hans Grundberg till sitt särskilda Jemensändebud, sedan britten Martin Griffiths inför säkerhetsrådet i juni besviket konstaterat att han misslyckats med sitt uppdrag.

– Det är ett kvitto på Sveriges betydelse, att FN valde en svensk att efterträda Griffiths. Jag hoppas att det ska ge ny energi till förhandlingarna, säger Linde, som själv besökte Jemen tidigare i somras, då utsänd av EU.

TT: Vad talar för att Grundberg kommer att lyckas bättre?

– Dels engagerar sig amerikanerna nu väldigt starkt, både politiskt och diplomatiskt finns ett stort intresse, vilket givetvis spelar roll. Dels så finns det en krigströtthet, saudierna säger i princip helt öppet att de vill att kriget ska avslutas, och det finns också andra länder som har dragit tillbaka sina styrkor för att de inte vill vara med längre.

– Ibland kommer man till en punkt efter många års krigande där sidorna tröttnar. Kostnaderna blir för stora. Men så länge de tror att de kan vinna är de kvar.

ANNONS

Bakgrund: Värsta humanitära katastrofen

Jemen, beläget på den Arabiska halvöns spets, är ett av världens fattigaste länder. Landet bildades när Nord- och Sydjemen enades 1990 och är till ytan något större än Sverige.

2014 tog Huthirebellerna, som stöds av Iran, kontroll över huvudstaden Sanaa. Mot dem står en militärallians ledd av Saudiarabien, som stödjer den internationellt erkända jemenitiska regeringen, med bas i hamnstaden Aden. Dessutom verkar lokala miliser, extremistgrupper och separatister på flera håll i landet.

I december 2018 hölls fredssamtal mellan Huthirebellerna och regeringssidan på Johannesbergs slott norr om Stockholm. Det ledde till en överenskommelse om bland annat eldupphör i den viktiga hamnstaden al-Hudaydah och tillbakadragande av soldater. Men genomförandet av Stockholmsöverenskommelsens löften har gått mycket trögt.

Den mänskliga nöden växer i krigets spår, och FN beskriver läget i Jemen som världens värsta humanitära katastrof.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS