EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen (längst fram) håller presskonferens efter EU-toppmötet med Tjeckiens premiärminister Petr Fiala och EU:s rådsordförande Charles Michel.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen (längst fram) håller presskonferens efter EU-toppmötet med Tjeckiens premiärminister Petr Fiala och EU:s rådsordförande Charles Michel. Bild: Olivier Matthys/AP/TT

Lång dag till enighet i EU

Årets sista EU-toppmöte gick från plötslig spricka till oväntad enighet. Nu är allt klart för miljardstöd till Ukraina och nya sanktioner mot öst. Och härnäst väntar ett helt möte om migration.

ANNONS
|

Årets sista toppmöte i Bryssel hade en stor mängd tunga ämnen på dagordningen.

I sista stund skapade dessutom Polen huvudvärk för de övriga genom att inte vilja godkänna den uppgörelse om en gemensam miniminivå för beskattning av storbolag som medlemsländernas ambassadörer enades om i måndags.

Uppgörelsen är en del av en större deal som träffades för att samtidigt lösa tvisten om stödpengar till Ungern och ett gigantiskt lån till Ukraina på runt 200 miljarder kronor under 2023. Med Polens blockering hängde plötsligt allt i luften.

"Extremt nöjda"

Under torsdagskvällen kom dock allt tydligare uppgifter om att Polen släppt sitt motstånd. Därmed kan Ukraina få sina pengar vid årsskiftet som planerat.

ANNONS

– Vi är extremt nöjda. Vi har lyckats ta beslut i enighet – unionens styrka, säger rådsordförande Charles Michel på presskonferensen efter mötet.

– Vi kommer att stödja Ukraina så länge som det krävs. EU står i framkant när det gäller att stötta sin granne – och så ska det vara, säger i sin tur EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Även för statsminister Ulf Kristersson (M) var det viktigaste på mötet att säkra stödpaketet till Ukraina. Men han är även nöjd med att det nu finns enighet kring nya sanktioner mot Ryssland.

– Vi har kommit fram rätt rejält, säger Kristersson efter mötet.

Klart med sanktioner

Samtidigt som toppmötet pågick förhandlade EU-ländernas ambassadörer om ett nionde sanktionspaket mot Ryssland. Polen tryckte på för att dessa och tidigare sanktioner inte undergrävs på grund av undantag, som andra medlemsländer ville ha in.

– Vi vill ha sanktioner, inte undantag, sade en polsk källa.

Enighet om sanktionspaketet nåddes till slut under torsdagen. Exakta detaljer är ännu inte kända och formellt blir allt klart först under fredagen.

– Det handlar om drönare, en del nya banker och tv-bolag, säger Kristersson om vad som är nytt i paketet.

Ett annat hett ämne var energin, där EU-ledarna uppmanade medlemsländernas energiministrar att enas om reglerna för ett pristak på gas på sitt möte på måndag.

ANNONS

Schengenstrid

Ledarna diskuterade även tvisten kring Schengensamarbetet där Bulgarien och Rumänien ilsknat till rejält över att Österrike och Nederländerna sade nej till deras inträde vid ett justitieministermöte i förra veckan.

Charles Michel tycker sig ändå se en ljusning.

– Jag är optimistisk om att beslut (om att släppa in Bulgarien och Rumänien) kommer att kunna tas under 2023 och känner ett politiskt engagemang om att arbeta för att få det att hända, säger Michel.

En tung roll i det sammanhanget lär Sverige få, som nytt ordförandeland i ministerrådet från den 1 januari.

Migration i februari

Mötet avslutades vid 22-tiden på torsdagskvällen, sedan ledarna suttit samlade sedan morgonen.

Stats- och regeringscheferna får nu klara sig utan varandra i en dryg månad. Sedan möts de redan i februari för ett extrainsatt toppmöte i Bryssel – med migration och flyktingfrågor som huvudämne.

– Vi står inför ökande antal anländande längs både Balkanrutten och Medelhavsrutten. Och vi är helt överens om att vi den 9-10 februari måste ha en djupgående debatt om migrationen, säger Charles Michel i Bryssel.

Statsminister Ulf Kristersson (M).
Statsminister Ulf Kristersson (M). Bild: Virginia Mayo/AP/TT

Fakta: EU:s paketlösning

Fyra stora trätor mellan EU-länderna löstes efter en uppgörelse mellan medlemsländernas ambassadörer sent i måndags:

* EU-kommissionen föreslog i september att 7,5 miljarder euro i EU-bidrag till Ungern ska hållas inne av oro för korruption och bedrägeri. Ungern har utlovat och inlett genomförandet av åtgärder för att möta oron, men kommissionen anser fortfarande att pengarna inte bör betalas ut. Uppgörelsen innebär nu att "bara" 6,4 miljarder fryses, i stället för 7,5.

* Ungern har som sista land i EU fått vänta på godkännande för sin plan för användandet av pengarna från EU:s stora stödfond efter coronapandemin. Uppgörelsen innebär nu att EU-länderna säger ja till planen och därmed 5,8 miljarder i bidrag. Pengarna betalas emellertid inte ut förrän ett antal "milstolpar" har uppfyllts när det gäller reformer kring korruptionen.

* Ungern slutar blockera ett EU-beslut om den uppgörelse om en gemensam miniminivå för bolagsskatt på 15 procent som förhandlats fram via ekonomiska samarbetsorganisationen OECD.

* Ungern godkänner dessutom EU-kommissionens förslag om att ge Ukraina ett långsiktigt lån på totalt 18 miljarder euro under 2023 för att kunna sköta landets löpande utgifter.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS