Att avveckla polisen i sin nuvarande form må vara ett effektivt slagord men förslaget är komplext. Vem ska då rycka ut vid inbrott och skottlossningar, vem griper brottslingar och hur ska gatorna patrulleras? Frågorna diskuteras intensivt i ett USA där flera städer redan aviserat att de går aktivisterna till mötes. I New York och Los Angeles ska polisbudgeterna sänkas och i Minneapolis – där George Floyd dödades – har statsfullmäktige röstat för att avveckla den nuvarande poliskåren.
– Jag tror att många demonstranter hoppas på en slags Fågel Fenix-process. De vill få bort gamla strukturer och kulturer och skapa en annan hållning inom polisen, säger Johannes Knutsson, professor emeritus vid Polishögskolan i Oslo som studerat polisens arbetsmetoder i USA.
Vill ha fredsmäklare
Aktivisten och universitetslektorn Jason Sole som bor i Minneapolis där Floyd dödades, är en av dem. Han sade nyligen till TT att poliskåren i hans stad är "bortom räddning", att den så kallade institutionaliserade rasismen är för djupt rotad.
– Vi behöver poliser som representerar samhället, som ser ut som dem som bor här och som är fredsmäklare, sade han och lade till att poliser aldrig får stå ovan lagen när de faktiskt dödar människor.
Att komma åt rasism och andra problem inom poliskårerna i USA är dock utmanande, eftersom det mesta polisarbetet (vid sidan av federala FBI) bedrivs på lokal nivå. Johannes Knutsson talar om tiotusentals poliskårer med varierande nivå av utbildning, professionalism och arbetsmetoder – i ett samhälle med en historia av segregation och lynchningar och med utbredd förekomst av skjutvapen. Att formulera regler och reformer som kan efterlevas av samtliga poliskårer är en grannlaga uppgift.
Ingen magisk knapp
Att helt lägga ner polisen avfärdar Knutsson dock som en utopisk tanke.
– Vad är det då för institutioner vi ska ha? Polisen är ju tänkt som en kollektiv nyttighet som människor betalar skatt för, resonerar han.
Men han noterar att det som vissa aktivister förespråkar, nämligen att polisens resurser minskas till förmån för exempelvis sociala och våldsförebyggande insatser, kan vara intressant – om det går att genomföra effektivt.
Alex Vitale, professor i sociologi vid Brookly College och författare till boken "The End of Policing" (på svenska ungefär "Polisväsendets slut"), anser också att det är en mer realistisk modell i nuläget.
– Det finns ingen magisk knapp man kan trycka på och så – bom – finns det ingen polis, påpekar han för tv-kanalen NBC.
– Folk försöker fundera ut hur ett samhälle skulle se ut som inte förlitar sig på polis och fängelser för problemlösning. Frågan är viktig för den här rörelsen (demonstranterna) och kräver en långsiktig politisk vision.
Riktig förändring?
Men just nu, anser Vitale, handlar förändringen mer om att flytta om i lokala budgetposter och ge stöd till exempelvis fritidsverksamhet för unga och gängavhoppare. Det är välkänt att polisens vardag i USA i mångt och mycket präglas av problem som kan härröras ur beroende, hemlöshet, fattigdom och psykisk ohälsa.
Ett exempel som ofta framhålls är pilotprogrammet Right Care som drogs i gång i Dallas i Texas för några år sedan: Där fick socialarbetare och ambulanssjukvårdare följa med polis på de larm man misstänkte hade koppling till psykisk ohälsa. På så sätt kunde människor få hjälp utan att först utsättas för en polisiär konfrontation eller gripas.
Om sådana program också leder till minskad institutionaliserad rasism är en annan fråga. Men Knutsson är positiv till att verklig förändring står för dörren.
– Opinionen är så stark nu. Även den vita befolkningen tycker att rasismen och de här hemska brotten (mot svarta) är oacceptabla. Jag tror det blir ett genomslag.
Tina Magnergård Bjers/TT
Bakgrund: Protesterna började i Minneapolis
Måndagen den 25 maj dog 46-årige George Floyd under ett polisingripande i Minneapolis i Minnesota i USA. Floyd var obeväpnad när han greps, misstänkt för att ha försökt använda falska sedlar. Under ingripandet satt en polisman med knäet på hans nacke i närmare nio minuter. Händelsen filmades och på inspelningen hörs hur Floyd, med ansiktet nedpressat mot gatan och iförd handbojor, vädjar om hjälp och säger "snälla, jag kan inte andas", innan han blir livlös.
Samtliga fyra poliser som deltog i gripandet har avskedats. Den polis som satte sitt knä mot Floyds nacke har delgivits misstanke om dråp och de andra tre misstänks för medhjälp till brott.
Filmen spreds i USA och väckte fördömanden och ledde till att protester mot ordningsmaktens övervåld i Minneapolis. Demonstrationerna spreds snabbt till andra städer och på vissa håll blev de våldsamma med plundringar, kravaller och skottlossning. Andra fall av polisvåld mot minoriteter har också uppmärksammats vid manifestationer.
På många platser har aktivister krävt att hela polissystemet läggs ned, eftersom de anser att underliggande rasism gör att kåren är bortom räddning. På andra platser ställs krav på lägre polisbudget och minskat mandat. Vissa städer har hörsammat kraven och aviserat lägre polisbudget. I flera städer har förbud mot strypgrepp införts.
Parallellt diskuteras lagar som beskrivs som polisreformer i såväl kongressen som i flera delstatstyren. Monument och statyer av ledare som anses ha haft rasistiska åsikter har fallit, i synnerhet statyer av sydstaternas förgrundsgestalter. I USA symboliserar de rasism och segregation eftersom sydstaterna under inbördeskriget på 1860-talet slogs för att få behålla slaveriet.