Den belarusiske presidenten Aleksandr Lukasjenko.
Den belarusiske presidenten Aleksandr Lukasjenko. Bild: Sergei Shelega/AP/TT

Kritik mot EU-sanktioner: "Verkningslösa"

Det senaste året har EU infört en rad sanktioner mot Belarus – både mot enskilda personer och hela industrier. Men hittills har de varit verkningslösa, anser en expert. Det har gått för kort tid, kontrar Sveriges utrikesminister Ann Linde.

ANNONS

Minsk förtrycker regimkritiker som demonstrerar – EU inför reseförbud och fryser tillgångar för 44 personer.

Belarus tvingar ett Ryanair-plan att landa i Minsk för att gripa en aktivist – EU svarar med att förbjuda EU-medborgare och företag att göra affärer med en rad personer och enheter samt vissa belarusiska industrier.

Men sanktioner är ett erkänt trubbigt verktyg och frågan är om de haft någon effekt. Nyligen ville Minsk tvinga en belarusisk OS-idrottare att åka hem från spelen i Tokyo för att hon kritiserat sina tränare. En regimkritiker hittades tidigare i vecken hängd i en park i grannlandet Ukraina, och misstankar har riktats mot belarusisk säkerhetstjänst. Och på hemmaplan får oppositionsledare fängelsestraff till följd av sitt politiska arbete.

ANNONS

– Sanktionerna var verkningslösa, anser Ryhor Nizhnikau, Belaruskännare och forskare vid Finlands utrikespolitiska institut FIIA.

– De personer som fått sanktioner mot sig reser inte till EU, de har inga bankkonton i Europa, och Belarus huvudexportörer berörs inte heller, säger han till TT.

Han skräder inte orden.

– Det visar att EU inte är berett att skydda den belarusiska befolkningen i deras kamp för demokratin.

Våldet fortsätter

Flera medier har dessutom rapporterat att belarusiska företag lärt sig att kringgå sanktioner – en metod som länge har använts av Ryssland.

Belarusiska aktivister har själva vid flera tillfällen försökt påverka europeiska företag, och bland annat skrivit till bolagen och bett dem att avsluta affärer med belarusiska företag i olika industrier – tobak, gödningsmedel, fordonstillverkning och olja, skriver BBC.

– Väst svarar på enskilda händelser och saknar någon samordnad strategi med sanktionerna. Därför kommer det bara att reta regimen, anser Nizhnikau.

Utrikesminister Ann Linde (S) håller inte med:

"De omfattande sanktionspaket som EU antagit, nu senast utökade till sektoriella ekonomiska sanktioner, är ett tydligt svar på de övergrepp som pågår", säger hon i en skriftlig kommentar till TT.

"EU har varit överens om att sanktionerna ska vara kännbara och träffsäkra, men att vi i möjligaste mån bör undvika att Belarus befolkning isoleras eller drabbas ännu hårdare."

ANNONS

Efterlyser mer strategi

De senaste sektoriella ekonomiska sanktionerna infördes i slutet av juni. Men till exempel meddelar det norska bolaget Yara - Norge har sagt att de ska följa sanktionerna trots att landet inte är medlem i EU - som tillverkar gödselmedel att de fortsätter att handla med ett av de största statliga företaget i Belarus och att sanktionerna bara påverkar "en del" av deras import från landet, enligt Reuters.

– Om syftet är att se till att förhindra våld, då ska EU anta en gemensam strategi och sanktionera alla som kommer att handla med Belarus och samarbeta med regimen. Men Bryssel vill inte göra det. De vet att om de blandar sig i, då måste de ta alla konsekvenserna och då kan det bli som i Ukraina – man investerar mycket resurser men man får väldigt lite tillbaka, säger Nizhnikau.

"Beredda att diskutera nya sanktioner"

Enligt utrikesministern ska man vänta och se.

"De sektoriella ekonomiska sanktionerna är riktade mot den belarusiska regimens inkomstkällor. De infördes för bara en dryg månad sedan och det är tidigt att tala om de fulla effekterna," säger Ann Linde.

"Syftet är att få regimen att avstå från ytterligare våld, släppa politiska fångar och inleda en verklig och inkluderande nationell dialog. Om situationen inte förändras, eller ytterligare förvärras, är vi beredda att diskutera nya sanktioner".

ANNONS

Fakta: EU-sanktioner mot Belarus

EU har länge haft sanktioner mot Belarus och har i olika omgångar utökat, men också lättat på dem, beroende på händelseutvecklingen.

För tillfället gäller:

Sedan 2004 råder visumförbud till EU och frysning av eventuella tillgångar mot fyra personer, som anklagas för inblandning i försvinnanden och misstänkta mord på oppositionella under slutet av 1990-talet.

Efter det omstridda presidentvalet i augusti 2020 har listan utökats i olika omgångar efter den belarusiska regimens hårdföra agerande mot opposition och allmänhet. Totalt gäller nu visumförbudet och de frysta tillgångarna för 166 personer – däribland president Aleksandr Lukasjenko och hans söner Viktor och Dmitrij – samt 15 företag eller organisationer.

Sedan den 24 juni 2021 måste också alla EU-länder och EU-företag stoppa sin handel med Belarus när det gäller bland annat oljeprodukter, pottaska och övervakningssystem för telefoner och internet.

Tillgången till EU:s kapitalmarknad begränsades även för Belarus samtidigt som det blev förbjudet att erbjuda försäkringar för belarusiska myndigheter eller myndighetsanknutna bolag.

Sedan 2011 råder även ett vapenembargo samt förbud mot export till Belarus av produkter som kan användas för "intern repression".

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS