Kan skriva historia med blicken mot Europa, EU och Nato
SALOME ZURABISJVILI
GEORGIEN
I dag går Georgien till val för att utse en ny president. En kandidat är Salome Zurabisjvili, en oberoende parlamentsledamot som stöds av det styrande partiet Georgiens dröm.
Hon är född i Frankrike, i en familj av georgiska emigranter. Efter politiska studier i Paris tog hon en masterexamen vid Columbia-universitet i New York. Hon har en lång diplomatisk karriär och var utrikesminister från 2004 till 2005. Hon ledde förhandlingarna om ett tillbakadragande av ryska militära baser från georgiskt territorium. Det undertecknades av Rysslands då nye utrikesminister Sergej Lavrov den 19 maj 2005.
Men spänningarna steg och i augusti 2008 inledde den del av Georgien som heter Sydossetien en väpnad kamp för självständighet med stöd av Ryssland. Vladimir Putin, då premiärminister, hävdade att Georgien startade kriget. Tio år senare är Sydossetien och Abchazien två utbrytarrepubliker, helt beroende av Ryssland för säkerhet och försörjning. Georgien anser att områdena är ockuperade.
Salome Zurabisjvili beskriver sig som medlare och brobyggare, står för social rättvisa, bättre förhållanden för funktionshindrade och äldre samt hårdare tag mot kvinnovåld. Hon strävar efter bättre relationer till Ryssland, men vill samtidigt närma sig väst.
– Med sitt förflutna är Georgien ett europeiskt land. Vi vill ha EU och Nato. Vi ska bli européer i våra vardagsliv, har hon sagt.
Vinner Salome Zurabisjvili blir hon landets första kvinnliga president.
Nykomlingen som väcker hopp om fred och frihet
ABIY AHMED
ETIOPIEN
Han tillträdde i april och nu talas det om ett mirakel. Från ett brutalt och auktoritärt styre har utvecklingen gått i demokratisk riktning. Abiy Ahmed har väckt ett hopp i Afrikas folkrikaste nation.
På tisdag kommer den etiopiske premiärministern till Berlin för att träffa förbundskansler Angela Merkel. Det är ett tecken på att den 42-årige före detta underrättelseofficeren seglar i en medvind som når utanför hans egen kontinent.
Etiopien, med över 100 miljoner invånare, leds nu av en man som av allt att döma tror på människors rätt att tänka fritt och uttrycka sina åsikter, och på försoning. Oliktänkande och oppositionella har fått komma hem. Demonstrationer har tillåtits på Addis Abebas gator.
Våld förekommer. Rapporter talar om utbredd laglöshet. De sociala, etniska och ekonomiska problemen får inte underskattas. Men Abiy Ahmed har slutit fred med grannlandet Eritrea efter en lång och blodig konflikt. Därmed uppfyllde han ett vallöfte. Redan när han svors in som ny premiärminister vände han sig till Eritreas maktfullkomlige ledare Isaias Afewerki med utsräckt hand:
– För båda våra länders skull är jag redo att diskutera våra meningsskiljaktigheter.
I förra veckan kom nyheten att Abiy Ahmeds regering och rebellgruppen Ogadens nationella befrielsefront, ONLF, undertecknat ett fredsavtal. Det kan sätta punkt för tre årtionden av oro i östra Etiopien.
Det etiopiska utrikesdepartementet kallar det en historisk uppgörelse ”som tillåter ONLF att vidta en fredlig, politisk kamp i Etiopien”. Redan i somras togs ONLF bort från landets lista över terrororganisationer. Det var för påstått samröre med ONLF som de svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson greps i Ogaden-regionen 2011 och satt fängslade i 14 månader.
Står inför ödesvecka som kan sluta med regeringskris
ERNA SOLBERG
NORGE
Nyligen bad hon om ursäkt för ett mörkt kapitel i landets historia. Nu kan hon förlora makten.
– Jag vill i dag, på regeringens vägnar, be om ursäkt för hur norska myndigheter agerade och hanterade kvinnor och flickor som hade en relation till tyska soldater under andra världskriget, sade Norges statsminister Erna Solberg.
”Tysketøserna”, närmast tyskslampor på svenska, räknades i 10 000-tal. De hånades, blev tvångsklippta, deporterades och skildes från sina familjer i ett skändligt efterspel till kriget.
– För många var det en ungdomlig förälskelse. För några var det en livslång kärlek till en som var fiendens soldat, eller en tanklös flört som satte spår för resten av livet, sade Erna Solberg i ett försök att ge drabbade upprättelse efter alla år.
Samtidigt står hon och hennes Høyre (H) inför en ödesvecka. Vågmästarpartiet Kristelig Folkeparti (KrF) håller ett extra landsmöte på fredag. Ordföranden Knut Arild Hareide har svängt vänster och vill byta block. De flesta medlemmarna tycks vara beredda att överge Solberg till förmån för socialdemokratiska Arbeiderpartiet (AP) och Senterpartiet.
För Hareides handlar det om att yttersta högern inte ska prägla politiken. Han syftar på högerpopulistiska Fremskrittspartiet som ingår i Erna Solbergs minoritetsregering.
Enligt NRK blir tiden fram till den 2 november som en lång valnatt. I dragkampen om delegaterna visade mätningarna, när detta skrevs, att AP:s ledare Jonas Gahr Støre hade minskat avståndet till Solberg ”i kampen om Krf:s hjärta”.
Erna Solberg är i centrum för ett politiskt och personligt drama jämförbart med en svensk regeringsbildning.
Hon utmanar May och vänder Trumps rådgivare ryggen
NICOLA STURGEON
SKOTTLAND
Förhandlingarna ligger på is och det är tveksamt om det blir något avtal med EU innan Storbritannien lämnar unionen den 29 mars nästa år. Premiärminister Theresa Mays ställning är ifrågasatt. De fränaste kritikerna finns inom det konservativa partiet, i oppositionspartiet Labour och – inte minst – i Skottland.
Den skotska försteministern Nicola Sturgeon är en nagel i ögat på May. Hon är för EU, mot ett utträde och vill att folket på nytt ska få rösta både om brexit och självständighet för skottarna. Hon avvisar alla särlösningar för Nordirland.
Till tv-bolaget Sky News säger Nicola Sturgeon, enligt nyhetsbyrån Direkt, att Skottland bör vara kvar i EU:s inre marknad efter brexit på samma villkor som Nordirland.
Planen är att gränsen till republiken Irland hålls öppen under en begränsad övergångstid för att förhandlarna ska kunna komma fram till en permanent uppgörelse. Men utan samma arrangemang för Skottland skulle Glasgow och Belfast konkurrera om investeringar, enligt Sturgeon. Följden, antyder försteministern, kan bli Mays värsta mardröm, skottarnas uttåg.
Är det något som Theresa May fruktar är det att Storbritannien skulle spricka efter brexit, att England, Skottland, Wales och Nordirland går skilda vägar. Hon avfärdar förslaget om en andra skotsk folkomröstning med hänvisning till att tidpunkten är illa vald.
Nicola Sturgeon tycker att folket även ska få ta ställning till det färdiga avtalet med EU i en omröstning.
Som försteminister och partiledare för Scottish National Party är hon stridbar och van att stå i ramljuset. Men det finns en gräns för vem hon debatterar med. Hon tackade nej till att medverka i en BBC-konferens när hon fick veta att Donald Trumps sparkade chefstrateg, den kontroversielle Steve Bannon, var inbjuden. Nicola Sturgeon skrev på Twitter:
”Jag tror passionerat på det fria ordet, men som försteminister måste jag göra balanserade avväganden – och jag vill inte delta i en process som riskerar att legitimera eller normalisera högerextrema, rasistiska åsikter.”
Kvinnlig fotbollspionjär ännu ett offer i mexikanskt blodbad
MARBELLA IBARRA
MEXIKO
Tijuana är en av världens farligaste städer, i ett av de farligaste länderna. Förra året mördades över 25 000 människor i Mexiko. I år befaras siffran stiga till över 30 000, rapporterar The Economist.
För det mesta och grövsta våldet står drogkartellerna. De värnar hänsynslöst och med ofattbart råa metoder om sina lönsamma revir. Alla som upplevs som ett hot är i fara, utan urskillning. Det kan vara poliser, militärer, politiker, journalister eller oskyldiga civila män och kvinnor, vuxna och barn.
Tijuana, på gränsen till USA, är en av de hårdast drabbade platserna i landet. Här bodde och levde en modig och hängiven kvinna som hette Marbella Ibarra. Hon var tokig i fotboll och blev känd för att ha utmanat den mexikanska matchokulturen och varit med och grundat landets första professionella fotbollsklubb för damer. Sporten fick snabb spridning, och vann publiken.
Marbella Ibarra blev en hyllad pionjär, omskriven och känd. Hon gav damfotbollen ett ansikte som nästan alltid log och gav unga tjejer ett föredöme. Hon tyckte även om basket, men hon såg sig mer som tränare än spelare.
Men det gick för henne som för så många andra. Hon hade saknats i nästan en månad när hon nyligen hittades i Rosarito, en populär badort strax söder om Tijuana. Kroppen var inslagen i ett platsskynke och hade svåra skador efter misshandel och med händer och fötter bundna.
Det är inte känt var, varför och hur länge hon hölls fången innan hon dödades. Hon begravdes av släktingar.
I det allmänna blodbadet varnar aktivister för att kvinnor har blivit vanligare som mål för våldet, skriver The Guardian. Det gäller särskilt ensamstående och de som identifierar som lesbiska eller transsexuella.
Den kommande veckan firas De dödas dag i Mexiko. Det är en högtid där människor klär ut sig som benrangel och paraderar glatt till musik på torgen med groteska, grinande masker. Ni som har sett inledningsscenerna i James Bond-filmen Spectre vet vad jag menar.
I Mexiko är döden alltid närvarande.
