"Jag ser bättre ut än rättvisan i Ukraina"

GP:s utlandsreportrar skriver personligt om människor som skapar rubriker i nyhetsflödet. Åsa Welander lyfter bland annat fram den ukrainska antikorruptionsaktivisten som nyligen avled efter en syraattack.

ANNONS
|

Globalt forum lyfter migranters rättigheter

Bild: NobelWomen

MARTHA SÁNCHEZ SOLER

MEXIKO

Nyligen avslutades det åttonde Globala sociala forumet för migration, där deltagare från 70 olika länder träffades för debatt, reflektion och ideutbyte. En av organisationerna bakom forumet är Movimiento Migrante Mesoamericano, (Rörelsen för Mesoamerikanska Migranter) som startades och leds av sociologen och aktivisten Martha Sánchez Soler.

Hon började sin aktivistbana med rätten till utbildning i utsatta områden, men har sedan 1990 ägnat större delen av sitt liv åt migranters rättigheter. Varje år anordnar Movimiento Migrante Mesoamericano en resa genom Mexiko för centralamerikanska mödrar vars döttrar eller söner har försvunnit på sin färd norrut genom landet, för att söka efter ledtrådar och svar. I år deltog mödrarna även på det globala forumet för migration som den här gången hölls i Mexico City. Första forumet hölls i Brasilien 2005.

ANNONS

Varje år gör uppskattningsvis 400 000 centralamerikaner den farliga resan genom Mexiko mot USA och tiotusentals har kidnappats, försvunnit eller mördats i händerna på knarkkarteller, korrupt polis och andra kriminella längs vägen. Kvar i hemländerna blir i många fall mödrarna, som aldrig ger upp hoppet om att återfinna och få veta vad som hänt med deras barn. Movimiento Migrante Mesoamericano fokuserar på att hitta försvunna som fortfarande lever och har enligt Sánchez Soler hittills lyckats lokalisera 200 personer som har kunnat återförenas eller återfå kontakten med sina familjer.

Trollfabrikernas avslöjare fick rätt i domstol

JESSIKKA ARO

FINLAND

Nyligen dömdes flera personer knutna till den finska hatsajten MV-lehti för bland annat ärekränkning och förföljelse av den prisbelönta journalisten Jessikka Aro. Hon arbetar på Finlands Public Servicebolag Yle och var den som avslöjade de ryska trollfabrikerna som producerar prorysk propaganda.

Efter avslöjandena spreds hennes privata bilder i sociala medier, hon påstods vara hemlig agent, prostituerad och knarklangare och fick ta emot mordhot via telefonsamtal där det hördes pistolskott.

Domen i Helsingfors tingsrätt är unik och innebär att Ilja Janitskin som driver hatsajten får ett år och tio månaders fängelse för 16 olika brott av bland annat grov ärekränkning, hets mot folkgrupp, upphovsrättsbrott och penningspelsbrott. Även en prorysk propagandist dömdes till ett års villkorlig dom för sin roll i trakasserierna och en tredje person dömdes till tre månaders villkorlig dom.

ANNONS

Utöver Aro drabbades en studentaktivist och en person som arbetat med flyktingfrågor av kränkande meddelanden och hot om sexuellt våld, utifrån texterna som publicerats på MV-lehti. Totalt ska de dömda betala skadestånd på över 1,4 miljoner kronor till de tre målsäganden.

På frågan om hur förföljelsen har påverkat henne har Aro tidigare sagt till tidningen Journalisten att ”Det är egentligen enkelt. I slutändan är det här inte mitt problem, det är arbetsgivarens problem och samhällets problem. Det handlar inte om mig. Man måste försöka behålla sin professionalism och hålla huvudet kallt.”

Aktivism straffad med döden

Bild: OLEKSANDR SINITSA

KATERYNA HANDZYUK

UKRAINA

Tre månader efter att hon skadades allvarligt i en syraattack har den ukrainska antikorruptionsaktivisten Kateryna Handzyuk avlidit. Hon undersökte korruption bland polis och politiker i hamnstaden Kherson vid Svarta havet som hon kom ifrån och där hon också var politiskt aktiv. Bland annat hade hon anklagat en lokal polis för att kräva tre procent av alla lokala affärsöverenskommelser och myndighetskontrakt och hon kampanjade även mot Rysslands-stödd separatism.

Det var i slutet av juli som en man kastade en liter svavelsyra över 33-åriga Handzyuk, vilket ledde till brännskador på över 30 procent av kroppen. Hon genomgick 11 operationer innan hon slutligen avled. President Petro Poroshenko har uttalat att mördarna måste straffas och fem misstänkta har gripits, inklusive en polisofficer, men ingen av dem tros ha beordrat angreppet. Efter hennes död samlades hundratals personer utanför inrikesdepartementet i Kiev för att kräva att de skyldiga straffas.

ANNONS

Överfallet har stärkt oron för ökat våld mot civilsamhället i Ukraina och medlemmar i Europakommissionen har krävt en noggrann utredning av Handzyuks död. Samma dag som hon attackerades dödades antikorruptionsaktivisten Vitaly Oleshko med ett skott i ryggen i sydöstra Ukraina.

I en video som Handzyuk postade i september med en uppmaning till ukrainare att slåss mot allvarlig korruption sa hon ”Jag vet att jag ser hemsk ut nu, men jag behandlas åtminstone och jag vet definitivt att jag ser bättre ut än rättvisan i Ukraina, för den är det ingen som behandlar.”

Snart inleds rättegången mot knarkkungen

Bild: Marco Ugarte

JOAQUÍN ”EL CHAPO” GUZMÁN LOERA

MEXIKO

I veckan påbörjades juryvalet inför rättegången mot knarkkungen Joaquín ”El Chapo” Guzmán Loera. Guzmán sågs länge som världens mäktigaste knarkhandlare och uppskattas ha tjänat över 125 miljarder kronor under sin tid som ledare för den fruktade Sinaloakartellen med bas i nordvästra Mexiko.

Rättegången är planerad att starta den 13 november och om han faktiskt döms för internationell knarksmuggling, mord på rivaler, vapenbrott och penningtvätt som han anklagas för så riskerar han livstids fängelse. Men 61-åriga Guzmán hävdar sig oskyldig.

Känd för sina tunnelsystem för att undkomma lagen blev det en världsnyhet när Guzmán 2015 för andra gången rymde från ett högsäkerhetsfängelse i Mexiko. Första gången han rymde var 2001, då han lyckades hålla sig undan fram till 2014. Efter att återigen ha gripits 2016, utlämnades han till USA i januari förra året och har sedan dess hållits isolerad i ett federalt fängelse på Manhattan i väntan på rättegång. I samband med utlämnandet lovades Mexiko att Guzmán inte skulle riskera dödsstraff.

ANNONS

Utifrån fallets speciella karaktär har det beslutats att juryn ska vara anonym och namn, adress och anställningsplats för de 12 domarna och sex suppleanterna kommer att hållas hemligt under rättegången, som beräknas pågå i månader.

Guzmáns försvar har klagat över att de inte fått tillräckligt med tid för att gå igenom de över 100 000 ljudinspelningar och 14 000 nya dokument med bevis som kommer att presenteras av åklagarna. Åtalet bygger också på över 12 vittnen, inklusive fängslade tidigare kartellmedlemmar som fått nya identiteter i USA.

Kvinnorättsaktivist ska leda högsta domstolen

MEAZA ASHENAFI

ETIOPIEN

Som ytterligare ett steg för att främja kvinnors rättigheter har Etiopiens parlament installerat kvinnorättsaktivisten Meaza Ashenafi som ordförande för landets högsta domstol. Utöver att verka som domare har hon varit rådgivare både för kommissionen som skriver landets nya konstitution och i frågor om genus och kvinnors rättigheter för FN:s ekonomiska kommission för Afrika.

Filmen Difret som kom 2014 är baserad på ett av Ashenafis rättsfall, som resulterade i att Etiopien förbjöd traditionen att kidnappa flickor och tvinga dem in i äktenskap. Rättsfallet handlade om 14-åriga Aberash Bekele som kidnappades på väg hem från skolan, men lyckades fly med ett gevär och sköt sin kidnappare. Med Ashenafis hjälp avskrevs tillslut mordanklagelserna och debatten ledde till en lagändring.

ANNONS

Ashenafi utsågs av landets nya premiärminister Abiy Ahmed som sedan han kom till makten i april har genomfört en stor rad reformer och släppt tusentals politiska fångar och i oktober gav hälften av ministerposterna i landets regering till kvinnor.

”Meaza Ashenafi är en av Etiopiens mest erfarna advokater och en framstående kvinnorättsaktivist”, skrev Abiys högra hand Fitsum Arega på twitter och avslutade med att ”Hon har med sig en meritlista med kompetens och relevant erfarenhet till den här rollen.”

Etiopien är fortfarande ett starkt patriarkalt samhälle där kvinnor diskrimineras i hög grad, men förhoppningen är att jämlik lagstiftning och utnämningen av fler kvinnor på höga poster ska sätta ett exempel som kan leda till förändring.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS