Israel går till val – för fjärde gången på två år

TEL AVIV. Israel väljer nytt parlament, knesset, för fjärde gången på två år. De senaste valen har slutat mer eller mindre i dödläge, men premiärminister Benjamin Netanyahu har varje gång lyckats utmanövrera sina rivaler och hålla sig kvar vid makten.

Det ser ut att bli jämnt också den här gången även om de senaste mätningarna ger Netanyahu goda chanser att bilda en högerkoalition med en majoritet i knesset. Han låg länge dåligt till i opinionen, men Israels vaccinsuccé har ändrat det politiska läget.

Massvaccineringen mot covid – Israel ligger först i världen med bred marginal – är en obestridlig framgång som Netanyahu har utnyttjat maximalt i valrörelsen. Han tar åt sig äran och även hans motståndare medger motvilligt att utan hans aktiva insats kunde läget ha sett annorlunda ut.

– Den enda frågan i valet är vem som blir nästa premiärminister. Ni bestämmer vem som fortsätter att leda Israel och ta hit miljoner doser vaccin. Vem som ska sluta fler historiska fredsavtal med arabländer. Som fortsätter att hindra Iran från att utveckla kärnvapen. Vem som får vår ekonomi att blomstra. Jag eller Lapid? säger Netanyahu i ett av sina många valtal.

Han syftar på oppositionsledaren Yair Lapid som leder mittenpartiet Yesh atid (Det finns en framtid). Det är näst största parti som enligt mätningarna får runt 20 av de 120 platserna i knesset efter Netanyahus Likud, som ligger på drygt 30.

LÄS MER:Tusentals i protest mot Netanyahu

Anklagas för korruption

Oppositionen angriper Netanyahu både från höger och vänster. Men alla fokuserar på hans person. Han är grundmurat impopulär i breda kretsat som ser honom som maktfullkomlig, splittrande och korrupt – åtalad för mutbrott, bedrägeri och trolöshet mot huvudman. Medan övriga befolkningen hyllar honom som en stor ledare som ger dem trygghet i det oroliga Mellanöstern.

Landet är uppdelad i två ungefär lika stora delar när det gäller inställningen till Netanyahu. Men han har hittills lyckats att få sin halva lite större, så att han kan bilda regering när koalitionsförhandlingarna till slut blir klara efter valen.

– Låt förnuftet segra, stoppa extremisterna och rasisterna från att bilda regering! Rösta på Yesh atid för att rädda demokratin! sade Yair Lapid till mig i telefon häromdagen.

Det var ett automatsamtal som nog gick till 100 000-tals personer. Några minuter tidigare fick jag ett liknande samtal från hans hustru. Även om Netanyahu är den mest rutinerade, mest energiska och skickligaste kampanjpolitikern, jobbar också de andra hårt för att vända valvinden. Så först ringer partiledarens fru, sedan han själv.

– Vaccinet har dramatiskt ökat förtroendet för Netanyahu. Hans block med höger- och religiösa partier verkar stå starkt medan motståndarna är splittrade. Där finns liberaler, vänstern, arabiska partier och några högerpartier, säger Tal Shalev, politisk reporter på nyhetssajten Walla.

– Nu är vi vaccinerade, vi kan se ett slut på pandemin. Folk har kort minne, det traumatiska året bleknar bort. Det gynnar Netanyahu, säger hon.

Hon utesluter inte att det blir nytt dödläge efter valet.

– Valet handlar om ja eller nej till Netanyahu, om premiärministerns kompetens och karaktär. Säkerhets- och utrikespolitik är inte en valfråga. Väljarna ser ingen större skillnad mellan blocken när det gäller palestinier och Iran, säger professor Jonathan Rynhold, statsvetare vid Bar Ilan-universitetet utanför Tel Aviv.

– Vaccineringarna talar till Netanyahus fördel, men det finns samtidigt stark kritik mot hur han har hanterat coronakrisen under året. Långa nedstängningar har drabbat ekonomin, säger han.

Opposition från alla håll

Netanyahu för fram de freds- och normaliseringsavtal med Förenade arabemiraten och andra arabländer han förhandlade fram med hjälp av Trump-administrationen i USA förra året. Men inte heller detta är någon större fråga i valet.

Normalt brukar ett högerblock med Likud i spetsen stå mot ett mitten/vänsterblock i de israeliska valen. Den här gången kompliceras bilden av att Netanyahu och hans Likud möter kraftfull opposition också från höger. Inte mindre än tre tidigare ministrar, som alla hoppat av Likud, attackerar med egna partier. De tre utmanarna avskyr alla Netanyahu personligen, ser honom som korrumperad och anser att hans långa styre är en olycka för landet.

Men den stora frågan är om deras tre små högerpartier tillsammans med Yair Lapids mittenparti kan enas och bilda regering även om de mot förmodan skulle få majoritet. Deras enda gemensamma nämnare är ”nej till Netanyahu”.

– Netanyahu, vilka av högerns visioner har du förverkligat under tolv år? Du har tvingat fram ett onödigt fjärde val för dina personliga intressens skull. Du sitter på de anklagades bänk, du drar med dig landet till domstolen, säger Gideon Saar, ledare för det nybildade partiet Nytt hopp, på ett valmöte i Jerusalem – medan anhängare viftar med israeliska flaggor och ropar ”Gideon ger förändring!”.

Saar syftar på korruptionsrättegången mot Netanyahu som strax efter valet går in i ett avgörande skede med vittnesförhör. Han försökte ta över som partiledare i Likud, men förlorade och straffades med att lämnas utanför regeringen. I december hoppade han av och bildade ett eget parti. Han står ännu längre till höger än den pragmatiske Netanyahu.

Också Naftali Bennett, ledare för partiet Yamina (Till höger), och Avigdor Liberman, som leder partiet Israel vårt hem, vill få bort sin tidigare chef Netanyahu.

Ultraortodoxa anklagas för nedstängningar

Samtidigt har de ultraortodoxa judarna hamnat i fokus i valrörelsen. Många israeler är starkt kritiska mot deras agerande under pandemin – och anklagar dem för de långa nedstängningarna. Detta kan möjligen bli en svag punkt för Netanyahu eftersom de ultraortodoxa partierna alltid är hörnstenar i hans koalitioner.

De ultraortodoxa utgör cirka tolv procent av Israels 9,3 miljoner invånare. Många i den icke-religiösa majoriteten ser med ovilja på dem eftersom de inte gör militärtjänst och för att de får stora statliga bidrag till sina stora familjer.

Pandemin ger spänningen mellan grupperna en ny dimension. Smittspridningen har varit stor i ultraortodoxa städer och stadsdelar. I dessa områden har man inte heller följt bestämmelserna om att stänga skolor och avstå från stora folksamlingar.

Men Netanyahu och regeringen beslutade om nedstängningar av hela landet i stället för att begränsa dem till dessa områden. Detta av politiska skäl för att inte stöta sig med den viktiga väljargruppen.

– Netanyahu stängde hela landet i stället för bara de ultraortodoxa områdena. Många butiker och småföretag gick under. Så väljare som brukar rösta på Likud kanske väljer andra högerpartier i protest den här gången, säger statsvetaren Jonathan Ryhold.

TEXT

Arne Lapidus

utland@gp.se