Telefonsamtalet kom bara tio minuter innan 2017 års fredspristagare skulle tillkännages inför en hel värld.
- Det var en norsk mansröst som talade så otroligt långsamt. Men det tog ännu längre tid innan jag faktiskt kunde tro att det var sant, säger Beatrice Fihn till TT.
Hon och ett par kollegor befann sig på huvudkontoret i Genève i Schweiz då de nåddes av beskedet.
- Först när vi såg tv-sändningen insåg vi att det inte var ett skämt. Sedan brakade allting loss och telefonerna ringde oavbrutet, till sist var jag tvungen att stänga av min.
Har politikernas öra
Erkännandet och prissumman på nio miljoner kronor har betytt mycket för Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen (Ican) som organisation. Förutom hundratals nya medlemmar har strålkastarljuset inneburit en större tillgång till makthavare och politiker, som med ens har blivit tillgängliga för samtal. Rent konkret har det också betytt att många nya projekt har kunnat sjösättas under året som gått, berättar Fihn. Pengarna går bland annat till lokala organisationer runtom i världen som Ican samarbetar med.
Ett av de största framstegen för organisationen under förra året var att en majoritet av FN:s medlemsländer antog ett förbud mot kärnvapen.
Att Ican fick fredspriset har till största delen varit positivt och mest inneburit fördelar, konstaterar Beatrice Fihn.
- Framför allt är det positivt att det arbete som vi och många andra i civilsamhället gör i det tysta får så mycket uppmärksamhet. Många har tyckt att det har varit bra att det har gått till vanliga människor och kan identifiera sig med oss och det vi gör.
I och med priset har Ican också lyckats nå ut till en ny publik, enligt Fihn.
- Nu vet folk mer i allmänhet vad vi gör och vilka vi är.
Priset ledde också till att Beatrice Fihn fick debutera som sommarpratare i P1, ett program som kom att handla mycket om hennes tidiga engagemang för fred och mänskliga rättigheter.
Hat och hot
Men tillvaron efter priset har inte varit odelat positiv.
- Det var chockartat för oss som liten och rätt okänd organisation att få så mycket uppmärksamhet. Man kände verkligen att det var "upp till bevis" och det innebar massor av arbete. Som småbarnsförälder har det inte alltid varit så lätt, säger Fihn och fortsätter:
- En annan nackdel är att vår tid är så pass individfokuserad och det blev mycket uppmärksamhet kring mig personligen. Den ökade uppmärksamheten kring Ican innebar att vi som arbetar i organisationen i högre grad än tidigare blev ansatta av kritiker och motståndare. Jag fick motta mycket hat och hot, inte minst via sociala medier.
Fihn hoppas att årets fredspris går till någon annan välförtjänt organisation inom civilsamhället. Pristagaren tillkännages på fredag klockan 11.
USA:s president Donald Trump är en av kandidaterna som har förts fram. Det har hävdats att det skulle kunna vara positivt för avspänning och nedrustning om han vann priset.
- Det tror inte jag. För att göra sig förtjänt av det skulle han ha gjort mer för att nedrusta och låta bli att modernisera USA:s vapenarsenal. Jag tycker i så fall att Sydkoreas president Moon Jae-In är ett bättre alternativ, med tanke på det han har gjort för fredssamtalen på Koreahalvön, säger Fihn.
Fakta: Förra årets fredspristagare
Ican är en internationell kampanj för att avskaffa kärnvapen. Det är en allians av icke-statliga organisationer i 101 länder med hundratals samarbetspartner som främjar anslutning till och genomförandet av FN-konventionen om kärnvapenförbud.
Ican organiserar globala aktioner och samarbetar bland annat med överlevande från atombombningarna av Hiroshima och Nagasaki. Bland dem som har gett kampanjen sitt stöd finns Nobelpristagarna Desmond Tutu och Dalai lama. Kampanjens huvudkontor ligger i Genève i Schweiz och leds av svenskan Beatrice Fihn.
Ican fick fredspriset "för sitt arbete för att uppmärksamma de fruktansvärda humanitära konsekvenserna av all användning av kärnvapen, och för sina banbrytande ansträngningar att uppnå ett fördragsbaserat förbud mot sådana vapen", skrev Nobelkommittén i sin motivering.
Källor: Ican, FN, nobelprize.org
Fakta: Nobels fredspris
Nobels fredspris utses, i enlighet med Alfred Nobels testamente, av den norska Nobelkommittén som i sin tur utses av det norska parlamentet stortinget.
Kommittén bildades i april 1897, men kunde dela ut sitt första pris först 1901, då till Henry Dunant, schweizisk grundare av Röda Korset, samt franske fredsaktivisten Frédéric Passy.
Första kvinna att prisas var österrikiskan Bertha von Suttner 1905.
Priset ska enligt testamentet gå till "broderskap mellan nationer, avskaffande eller minskande av arméer och för att upprätthålla och främja fred i världen".
Världsdelsmässigt har Europa 48 individuella pristagare, Nordamerika 24, Asien 18, Afrika 10 och Sydamerika 3.
Fem svenskar har fått fredspriset: Klas Pontus Arnoldson (1908), Hjalmar Branting (1921), Nathan Söderblom (1930), Dag Hammarskjöld (1961) och Alva Myrdal (1982).
Fakta: 2000-talets fredspristagare
Här är seklets alla vinnare av Nobels fredspris:
2017: Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, Ican.
2016: Colombias president Juan Manuel Santos.
2015: Tunisiens nationella dialogkvartett.
2014: Barnrättsaktivisterna Malala Yousafzai från Pakistan och Kailash Satyarthi från Indien.
2013: Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW.
2012: Europeiska unionen, EU.
2011: Liberias president Ellen Johnson Sirleaf, liberianska fredsaktivisten Leymah Gbowee samt jemenitiska journalisten och aktivisten Tawakkul Karman.
2010: Kinesiske dissidenten Liu Xiaobo.
2009: USA:s president Barack Obama.
2008: Finlands förre president Martti Ahtisaari.
2007: FN:s klimatpanel IPCC och USA:s tidigare vicepresident Al Gore.
2006: Bangladeshiska "barfotabanken" Grameen Bank och dess grundare Muhammad Yunus.
2005: Internationella atomenergiorganet IAEA och dess egyptiske chef Mohamed ElBaradei.
2004: Kenyanska miljöaktivisten Wangari Maathai.
2003: Iranska människorättsadvokaten Shirin Ebadi.
2002: USA:s förre president Jimmy Carter.
2001: FN och dess generalsekreterare Kofi Annan från Ghana.
2000: Sydkoreas president Kim Dae-Jung.
Fredspriset har delats ut sedan 1901 till 88 män, 15 kvinnor och 15 organisationer. 19 år har priset inte delats ut – senast 1972.
