Med 58,4 procent valdes Zuzana Čaputová till Slovakiens president i slutet av mars. I hennes tacktal adresserade hon sina väljare inte bara på slovakiska, utan även på minoritetsspråken ungerska, tjeckiska, romani och rutenska.
Som representant för en öppen, socialliberal och pro-europeisk politikstil i det katolska Slovakien uppmärksammades hennes succé av den internationella pressen som en tydlig signal mot högerpopulism.
Men det var först i slutet av 2017 som hon gick med i partiet Progressiva Slovakien. Hon blev partiledare strax efteråt och bara fem månader senare var hennes position som presidentkandidat bestämd.
Europeiskt och folkligt
Känd blev hon framförallt i småstaden Pezinok, norr om Bratislava, där hon kämpande i över ett decennium mot en deponi för giftigt avfall som drabbade befolkningen i närområdet. Snart efter att soptippen hade byggts i början av 2000-talet försämrade det giftiga avfallet hälsan hos människorna i Pezinok rejält.
När allt mer personer drabbades av cancer, andningsproblem, allergier och andra hälsoproblem tog den dåvarande åklagaren Čaputová upp kampen mot de korrupta strukturerna bakom deponin. Genom en lång juridisk strid och en uppstartad gräsrotskampanj fick hon slutligen den stängd och olagligförklarad av Slovakiens högsta domstol i 2013.
Resten är en pro-europeisk historia.
Presidentämbetet i Slovakien
Presidenten i Slovakien väljs sedan 1999 direkt av folket. Mandatperioden är fem år och som längst kan en president sitta i två perioder.
Ämbetet har främst en ceremoniell roll, med uppdrag att utse premiärminister och övriga ministrar i regeringen.
Presidenten kan dock förhindra ny lagstiftning genom att lägga sitt veto, ett beslut som parlamentet i sin tur kan upplösa genom en enkel majoritet.
Källa: TT