Hårt mot hårt mellan USA och Iran

USA och Iran fortsätter att gå till hårda angrepp mot varandra. Nu senast med anledning av att USA:s president Donald Trump beordrade – och drog tillbaka – ett flygangrepp mot iranska mål.

ANNONS
|

USA:s president Donald Trump bekräftar uppgifterna om en attack mot ett antal radar- och robotanläggningar i Iran. Insatsen hade redan inletts, med flygplan i luften och fartyg i position, när den drogs tillbaka.

- De är båda militärt kapabla att försvara sig själva och skada sin motpart. I första hand handlar det för dem om att försvara sig och avskräcka motparten, säger Rouzbeh Parsi, chef för Utrikespolitiska institutets Mellanösternprogram.

ANNONS

- Varje gång de gör det triggar det en respons hos motparten vilket gör att situationen i sin helhet eskalerar.

Upptrissat läge

Den senaste tidens angrepp på oljefartyg i Persiska viken och torsdagens nedskjutning av en amerikansk drönare har lett till ett hetsigt ordkrig mellan Washington och Teheran.

Rouzbeh Parsi bedömer det upptrissade läget som allvarligt och varnar för fortsatt eskalering.

- Än så länge är ingen av parterna villig att lyssna eller prata med den andre. Det är därför man har försökt att få in andra länder att agera mellanhänder.

I en allt mer spänd situation länderna emellan har omvärlden ett ansvar, menar Rouzbeh Parsi. Det gäller inte minst FN som skulle kunna arbeta för att tona ner läget mellan länderna.

- FN skulle kunna spela den rollen i vad som faktiskt har hänt och vem som egentligen gjort vad. Oavsett vad de kommer fram till är det viktigt att se till att ingenting används just som ett slagträ för att trappa upp situationen.

ANNONS

Besvärlig situation

Jan Hallenberg, säkerhetsanalytiker på Utrikespolitiska institutet, menar att Trump satt sig själv i en besvärlig situation.

- Nu hamnar presidenten återigen i ett dilemma där han antingen hamnar i en situation där han är mycket mer krigisk än vad han lovat sina väljare att vara, eller så visar det sig att hans hårda snack bara är en bluff och att han inte vågar utföra sina militära åtgärder så som han har hotat med, säger han.

Chris Dougherty vid tankesmedjan New American Security säger till Los Angeles Times att Iran har varit slugt och beräknande när landet har riktat in sig på obemannade flygplan och utlandsflaggade oljetankrar.

- De har undvikit att döda amerikansk personal, men samtidigt visat att Iran är villigt och har möjligheten att slå mot kritiska mål.

TT

Bakgrund: Upptrappning mellan USA och Iran

USA och Iran har inga formella diplomatiska relationer sedan den islamiska revolutionen 1979, då den USA-vänlige shahen ersattes av den religiöse ledaren Ruholla Khomeini. Men tonläget länderna emellan har höjts under senare tid.

I maj 2018 fullföljde USA:s president Donald Trump sitt vallöfte om att lämna Iranavtalet, den överenskommelse om hävda sanktioner i utbyte mot att Iran skalade ner sitt kärnenergiprogram som Trumps föregångare Barack Obama såg som en av sina största utrikespolitiska bedrifter.

Sedan dess har USA infört omfattande sanktioner mot Iran samt försökt sätta press på dess handelspartners.

Temperaturen steg ytterligare när USA i april terrorstämplade Irans revolutionsgarde, en parallellorganisation till landets armé.

I maj sade USA:s nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton att USA sett ett antal “oroande och eskalerande indikationer”. Som svar skulle USA öka sin militära närvaro i Persiska viken för att “sända ett klart och tydligt budskap till den iranska regimen att alla angrepp på våra eller våra allierades intressen kommer att mötas med skoningslös kraft”.

Den 12 maj saboterades fyra oljetankrar i Persiska viken. USA:s John Bolton lade skulden på Iran, som kategoriskt förnekade inblandning. Den 13 juni saboterades ytterligare två tankrar i Omanbukten. Återigen anklagade USA Iran, som återigen förnekade.

Trump har explicit sagt att han inte "vill gå in i krig". Men vid sidan av vapenskramlet var även de verbala angreppen blivit allt mer hätska. I maj skrev Trump på Twitter att: “Om Iran vill bråka så kommer det att bli det officiella slutet för Iran.” I juni kallade Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei Trump “inte värdig” att kommunicera med.

Den senaste tidens upptrappning sker parallellt med att Iran och USA stöttar olika sidor i krigen i Syrien och Jemen, samt olika politiska läger i det instabila Irak.

ANNONS