COP25
KLIMATMÖTET DRAR IGÅNG
Nu drar FN:s klimatkonferens COP25 igång i Madrid. Klimatmötet är det 25:e i ordningen och pågår mellan den 2-13 december. Vad har tidigare möten resulterat i, och vad har hänt med klimatfrågan sedan den första konferensen?
COP1
DET BÖRJAR I BERLIN
Sedan klimatkonventionen trädde i kraft 1994 har årliga klimatmöten hållits. 1995 hölls FN:s första klimattoppmöte, COP1, i tyska huvudstaden Berlin. COP står för Conference of the parties.
COP3
KYOTOPROTOKOLLET
Vid klimatmötet 1997 i Kyoto i Japan enades länderna om det första klimatavtalet, det så kallade Kyotoprotokollet. Totalt 37 industrialiserade länder åtog sig att mellan 2008 och 2012 minska sina utsläpp med i genomsnitt fem procent jämfört med 1990.
Men processen gick i stå. I Haag 2000 kunde man inte enas och mötet kollapsade – samtidigt som USA under George W Bush hoppade av protokollet.
De övriga länderna gick dock vidare utan USA och Kyotoprotokollet trädde i kraft i februari 2005. Då hade totalt 183 länder ratificerat protokollet.
COP13
OTILLRÄCKLIGT PROTOKOLL
Snart stod det dock klart att Kyotoprotokollet var otillräckligt, eftersom inga krav ställdes på Kina och andra utsläppsjättar bland de så kallade u-länderna.
Vid ett möte på Bali 2007 enades länderna därför om att arbeta fram ett nytt klimatavtal som skulle omfatta alla länder.
COP15
KÖPENHAMNSÖVERENSKOMMELSEN
Vid mötet i Köpenhamn 2009 – COP15 – strandade förhandlingarna fullständigt om ett nytt klimatavtal. Däremot kom man fram till den så kallade Köpenhamnsöverenskommelsen som bland annat slår fast att klimatförändringarna är en av de största utmaningarna i modern tid och att åtgärder ska vidtas för att förhindra att den globala uppvärmningen överstiger två grader. Men överenskommelsen innebar inga bindande krav på utsläppsminskningar.
COP16
NY ÖVERENSKOMMELSE - LITET STEG FRAMÅT
Vid klimatmötet i Cancún i Mexiko 2010 räddades processen mot ett nytt avtal. De utsläppsminskningar som länderna presenterade i Köpenhamn året innan förankrades i ett FN-beslut och har kallats Cancúnöverenskommelsen. Även det så kallade tvågradersmålet antogs.
Året därpå, vid klimatmötet i sydafrikanska Durban, enas så länderna om att ett nytt klimatavtal ska finnas på plats senast 2015.
Miljöaktivister från bland annat organisationen Greenpeace demonstrerade under mötet i Cancún genom att visa upp bilder på kända landmärken till hälften täckta med vatten (bilden).
COP21
PARISAVTALET
Vid klimatmötet i Paris 2015, som var nummer 21 i ordningen, enades så de deltagande länderna om ett nytt klimatavtal om den globala temperaturhöjningen. Totalt 185 länder har ratificerat avtalet.
Enligt avtalet åtar sig länderna att vart femte år skärpa sina planer för utsläpp av växthusgaser och att hålla höjningen av den globala medeltemperaturen väl under två grader jämfört med förindustriell tid, med sikte på att den ska stanna runt 1,5 grader. Det kallas för 1,5-gradersmålet.
Parisavtalet trädde i kraft den 4 november 2016. I det förband sig 194 av världens 197 länder bland annat att hålla den globala uppvärmningen under åtminstone två grader, men helst 1,5 grad. Klimatmålen ska sedan skärpas successivt, och nya mål ställas upp var femte år.
Parisavtalet har kallats för en milstolpe i det globala klimatarbetet, och COP21 för ett historiskt klimatmöte.
COP24
KATOWICE
Det 24:e mötet i ordningen hölls i polska Katowice. Trots att utgångsläget var komplicerat kunde länderna enas om ett gemensamt regelverk för hur Parisavtalet ska följas och innebär att alla länder behöver rapportera sina utsläpp och att de går att jämföra genom en transparent process.
Den så kallade regelboken kallas Katowice climate package eller Paris Agreement Workprogramme.
Vid mötet deltog svenska miljöaktivisten Greta Thunberg där hon bland annat talade - ett tal som fick stor uppmärksamhet.
USA DRAR SIG UR KLIMATAVTAL
Den 5 november 2019 ber USA officiellt om att få lämna klimatavtalet som ingicks i samband med klimattoppmötet i Paris 2015.
President Donald Trump har länge aviserat att USA ska lämna avtalet - redan i juni 2017 lovade han att landet skulle dra sig ur.
USA är det första landet att dra sig ur, men först den 4 november 2020 kommer USA att kunna lämna helt och hållet – en dag efter nästa presidentval.
FORTSATT ÖKADE UTSLÄPP
Trots att världens länder kommit överens om att minska sina utsläpp av växthusgaser har flera rapporter de senaste veckorna visat att utvecklingen går åt helt fel håll – utsläppen minskar inte och fortfarande görs stora investeringar i kol.
Under förra året nådde halterna av växthusgaser i atmosfären nya rekordnivåer, enligt en rapport från FN:s meteorologiska världsorganisation WMO.
COP25
FRÅN BRASILIEN TILL CHILE - OCH MADRID
Årets upplaga av FN:s klimattoppmöte, COP25, har redan råkat ut för flera bakslag. Först skulle det hållas i Brasilien, sedan fick Chile ta över och bara någon månad före invigningen fick mötet hastigt flytta till Spanien och Madrid på grund av de omfattande protesterna i Chiles huvudstad Santiago.
Artikel 6 i Parisavtalet pekas på förhand ut som den knivigaste frågan att komma överens om. Den hotade att helt blockera förra årets toppmöte i polska Katowice, men lyftes då ut för att lösas i år i stället.
Det är den enda punkt som fortfarande inte är färdig att tas in i regelboken som styr hur Parisavtalet ska genomföras. Målet är att mötet nu ska enas om regler för hur länder ska kunna handla med utsläppsrätter mellan varandra.
Trycket utifrån, från bland annat aktivister och organisationer, för att få länderna att höja sina ambitioner i klimatarbetet väntas bli stort.
Klimataktivisten Greta Thunberg tar sig med hjälp av en katamaran och med viss brådska över Atlanten, från USA till Spanien, för att kunna delta på mötet. Hon väntas stiga i land i Lissabon i Portugal på tisdag.
COP26
HÖJDA KLIMATMÅL VID COP26
Först på nästa års klimatmöte ska det förhandlas om höjda klimatmål.
Men många hoppas att årets möte ska bli ett steg på vägen – att länder ska ha en uttalad vilja att göra mer och kanske redan nu utlova höjda ambitioner i klimatarbetet.
COP26 ska hållas i Glasgow i Skottland.
Källor: Naturvårdsverket, Regeringen, COP25