- Risken för inbördeskrig i Venezuela existerar inte, oavsett vad vissa människor vill tro eller vill få oss att tro. Varför? För att 90 procent av befolkningen vill ha förändring, säger Guaidó i en intervju med spanska El País.
Några timmar tidigare publicerade The New York Times en debattartikel signerad Guaidó där han förde ett liknande resonemang. Han skrev även att ett maktöverförande i hemlandet kräver stöd från "nyckelgrupper inom militären" och att oppositionen fört samtal med sådana.
Venezuelas ledare, socialisten Nicolás Maduro, håller sannolikt inte med. Han inledde nyligen en ny mandatperiod på presidentposten, men fjolårets val är internationellt utdömt som djupt orättvist. Både USA och EU har inför sanktioner mot Venezuela med anledning av den politiska krisen i landet och USA har utpekat Maduro som en diktator.
Vill förhandla?
EU-parlamentets uppmaning till EU att erkänna Guaidó, som även är parlamentets talman, som Venezuelas faktiske statschef kom efter en votering på torsdagen. Den ses som en symboliskt viktig, men icke-bindande markering gentemot Maduro.
- Från Europa kan vi hjälpa till att förändra den venezuelanska regimen och göra det känt att tyranner aldrig får åtnjuta demokratins möjligheter, sade den spanska EU-parlamentarikern Esteban González Pons i ett uttalande enligt nyhetsbyrån Reuters.
På torsdagen meddelade EU:s utrikeschef Federica Mogherini att EU enats om att bilda en grupp tillsammans med flera sydamerikanska länder i syfte att hitta en lösning på Venezuelas politiska kris och försöka få till nyval i landet.
Spanien och även Mexiko är viktiga maktspelare i Latinamerika och deras ledare manar nu till förhandlingar mellan Maduro- och Guaidósidan.
- Vi stödjer dialog, för att uppnå enighet utan våld. På den punkten tror jag vi är överens, sade Mexikos president Andrés Manuel López Obrador enligt nyhetsbyråer när han träffade Spaniens besökande premiärminister Pedro Sánchez på onsdagen.
Dock sände de lite olika signaler kring utgångspunkten för samtal om makten i det kaotiska Venezuela. Sánchez talade om fria val som en förutsättning, medan López Obrador poängterade att inga förhandsvillkor ska förekomma.
Möte i Montevideo
Ungefär samtidigt meddelade presidentkansliet i Uruguay att landet, i samarbete med Mexiko och på uppmaning av FN-chefen António Guterres, arrangerar en internationell konferens om läget i Venezuela. Alla parter med "en neutral position" är välkomna till mötet i Montevideo om en vecka, den 7 februari, heter det.
Både López Obrador och hans uruguayanske kollega Tabaré Vázquez har dock en avsevärt mjukare linje mot Maduro-regimen än de flesta av västvärldens stormakter, vilket drar ner förväntningarna på att exempelvis USA eller Sydamerikas bjässe Brasilien skulle vilja delta. USA har, liksom flera stora EU-länder, erkänt Guaidó som Venezuelas rättmätige president.
Trots krisen pågick oljehandeln mellan Venezuela och USA obehindrat fram till härom dagen. Men nu har USA infört hårda sanktioner mot Venezuelas statliga oljejätte PDVSA, vilket gör att regimens intäkter är akut hotade. Som en följd har Venezuela beordrat anställda på PDVSA:s dotterbolag i USA, Citgo, att återvända till hemlandet till slutet av februari, enligt källor till Reuters.
Tomt plan
Därför tilltar larmen om att kretsen kring Maduro försöker smussla undan guldreserver och andra tillgångar. De senaste spekulationerna fokuseras kring två stora ryska flygplan som under mystiska omständigheter har landat i Venezuela.
Det ena var ett tomt passagerarplan som landade i måndags. På onsdagen lyfte det igen, enligt nyhetsbyrån Reuters källor även denna gång tomt. På onsdagen anlände i stället ett ryskt fraktplan av typen Boeing 757 och parkerades på storflygplatsen Maiquetía. Varken ryska eller venezuelanska företrädare har velat kommentera vad planen gör i Caracas.
Fakta: Venezuela
Landets ledare Nicolás Maduro tog över efter sin mentor Hugo Chavez 2013.
I valet 2015 förlorade hans socialistparti för första gången på 17 år majoriteten i nationalförsamlingen, som nu leds av oppositionsledaren Juan Guaidó. Det gjorde att regering och parlament kontrollerades av två olika läger, som är politiska motståndare.
För att runda situationen genomförde Maduro i augusti 2017 ett omstritt val till en ny konstituerande församling, en grundlagsförsamling, med befogenhet att skriva om grundlagen.
Maduro meddelade sedan att presidentvalet skulle tidigareläggas. Han utropades till segrare i valet, som hölls i maj 2018. Valdeltagandet var lågt eftersom stora delar av oppositionen bojkottade valet.
Venezuela sitter på jordens största oljereserver. 2014 kollapsade oljepriset, vilket innebar en katastrof för landet vars intäkter till 96 procent kom från oljan. Venezuela lider nu av hyperinflation och är svårt sargat ekonomiskt. Det råder brist på mat och mediciner. Över en miljon människor har flytt till grannlandet Colombia, den största flyktingvågen i Colombias historia.
Källa: Utrikespolitiska institutet
