Rysslands president Vladimir Putin lägger sin röst i parlamentsvalet 2016. På söndag ska ryssarna rösta fram landets näste president – och ingen förväntar sig något annat än att Putin kommer att vinna.
Rysslands president Vladimir Putin lägger sin röst i parlamentsvalet 2016. På söndag ska ryssarna rösta fram landets näste president – och ingen förväntar sig något annat än att Putin kommer att vinna.

Fyra sätt som det valfifflas i Ryssland

Ryska val omgärdas ofta av rapporter om fusk och oegentligheter. Här är fyra sätt som kan komma att påverka söndagens presidentval till Vladimir Putins fördel:

ANNONS
|

Vladimir Putins särställning

Redan före valdagen är manegen krattad för Vladimir Putin. Observatörer från den europeiska säkerhetsorganisationen OSSE har kritiserat valkampanjer för att vara tydligt vinklade till hans fördel. Den sittande presidenten har en överlägsen närvaro i statliga mediekanaler, vilket gör att oppositionen inte har möjlighet att föra ut sina budskap och nå olika målgrupper i samhället, enligt forskaren Martin Kragh.

- Den stora problematiken är inte kopplad till valdagen, utan mer generellt till Putins politiska dominans och den urholkning av demokratins institutioner som har skett år för år, säger Kragh som är chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet.

ANNONS

- De här inskränkningarna är permanenta och påverkar givetvis de demokratiska processerna.

Extra valsedlar

Under ett ryskt regionalval förra året gav sig Reuters ut till vallokal nummer 333 i Vladikavkaz. Nyhetsbyrån räknade till 256 väljare under hela dagen. Men när det officiella resultatet kom meddelades att 1331 röster lagts i vallokal 333, en siffra som sedan justerades upp till 1867 – alltså sju gånger fler än vad Reuters räknat till. 73 procent gick till Putinstödda Enade Ryssland.

- Vi måste försäkra oss om att Enade Ryssland får 85 procent. Annars kommer tsaren (Putin) att sluta ge oss pengar, sade en observatör för partiet som gång på gång gick till valurnorna för att fylla dem med röstsedlar.

Rapporter om den här taktiken har inkommit vid många ryska val.

- Valförrättare eller tjänstemän trycker helt enkelt ner en bunt röster i valurnorna och höjer därmed valdeltagandet men också valresultatet för en specifik kandidat, säger Martin Kragh.

ANNONS

- Deltagandet har gått ner i de senaste valen. Folk har blivit mer apatiska och ser ingen poäng i att rösta. Därför har betydelsen av den här typen av administrativa åtgärder gått upp, eftersom det inte ser bra ut om valdeltagandet blir alldeles för lågt.

Karusellröstning

Vid tidigare val har det kommit in rapporter om så kallade valkaruseller, det vill säga att väljare körs runt i bussar för att rösta flera gånger i olika vallokaler. Bland annat ska studenter ha åkt till orter som de inte är skrivna på och där använt sig av poströstsedlar. Lockbetet har varit gratis mat och motsvarande några hundralappar för den som låter sig skjutsas runt under valdagen.

- De tilldelas nya valsedlar, vilket sköts av så kallade administrativa resurser, alltså tjänsteman och andra valarbetare som har fått i uppgift att höja valdeltagandet i ett distrikt, säger Kragh.

ANNONS

I parlamentsvalet 2016 upptäckte OSSE:s observatörer två fall av karusellröstning och det fanns även uppgifter om detta bland de nästan 2000 rapporter om misstänkt fusk som kom in till den ryska fristående valobservatörsgruppen Golos gällande samma parlamentsval.

Statlig press på jobbet

Vid tidigare har val det också förekommit rapporter om att anställda vid statliga företag och myndigheter har pressats att gå och rösta – och då i synnerhet att rösta "rätt".

- Det gynnar alltid Putin. Det finns vittnesmål om att anställda i valbåset har uppmanats att ta ett fotografi med mobilkameran för att kunna visa upp valsedeln för chefen. Den som inte röstar på Putin riskerar en reprimand, säger Kragh och fortsätter:

- Givetvis finns det väljare som kommer att rösta på Putin för att de genuint anser honom vara den bästa kandidaten. Han har visst stöd. Men valet är inte fritt ur demokratiskt hänseende. Det är ett slags hybrid-demokrati, med demokratins institutioner men inte dess substans.

ANNONS

Sammantaget fick Golos in över 3000 rapporter om misstänkt fusk i det senaste presidentvalet. Och inför söndagens val har Golos en tjänst där kandidater, väljare och observatörer kan anmäla misstänkta brott mot vallagen. Fem dagar före valet hade över 800 rapporter inkommit, bland annat om hur universitetsstudenter tvingats titta på Putins tal eller ombetts ta en selfie utanför vallokalen och skicka till sin lärare. Andra uppger att de kommer att tvingas till vallokalen på arbetstid.

Från officiellt ryskt håll brukar det medges att fusk kan ha förekommit, men att det då handlar om isolerade fall som ska utredas. Att mäta omfattningen av valfusk är en utmaning, där det är relativt okomplicerat att bekräfta vissa oegentligheter medan det är mycket svårare att bevisa om det handlar om systematiskt fusk eller isolerade händelser.

- Ryska forskare som har försökt att kartlägga utbreddheten av fusk i alla val sedan 1995 drar slutsatsen att det alltid har förekommit i viss uträckning och att det har ökat för varje val, säger Kragh.

TT

ANNONS

Fakta: Presidentvalet i Ryssland

Den 18 mars håller Ryssland presidentval – det sjunde sedan presidentposten infördes under sovjetisk tid, 1991. Om ingen kandidat får mer än 50 procent i den första rundan väntar en avgörande omgång mellan de två toppkandidaterna. I de senaste fyra valen har dock en vinnare kunnat koras omedelbart.

De fem huvudkandidaterna:

Vladimir Putin, 65, är president sedan 2012 och dessförinnan 2000–2008. 1999–2000 och 2008–2012 var han dessutom premiärminister. Formellt oberoende, men uppbackad av maktpartiet Enade Ryssland.

Pavel Grudinin, 57, är chef för ett stort kollektivjordbruk som omvandlats till aktiebolag. Tillhörde länge Enade Ryssland, men representerar nu Kommunistpartiet. Har valtalat om att bland annat återinföra dödsstraffet mot "pedofiler och galningar".

Vladimir Zjirinovskij, 71, leder ärkenationalistiska Liberaldemokraterna och har sedan 1991 deltagit i alla ryska presidentval utom ett. Utlovar hårda tag mot landets rika oligarker: "Det är omöjligt att göra i en demokrati. Därför kommer jag att införa en brutal diktatur", sade han i en valdebatt i februari.

Ksenia Sobtjak, 36, tv-stjärna och modeikon. Hennes far var borgmästare i S:t Petersburg och något av mentor till Putin. Kandiderar för oppositionsrörelsen Medborgarinitiativet (Grazjdan-In) och har kritiserat Rysslands brist på mångfald och annekteringen av Krim.

Grigorij Javlinskij, 65, var som ung ekonom en av männen bakom den "chockterapi" som införde marknadsekonomin i Ryssland i början av 1990-talet. Har sedan dess lett det lilla liberala oppositionspartiet Jabloko.

ANNONS