Det var ett symboliskt tungt handslag mellan palestiniernas ledare Yasser Arafat och Israels premiärminister Yitzhak Rabin i Vita husets trädgård den 13 september 1993. Men 25-årsdagen av Osloavtalet kommer inte att firas av de flesta israeler och palestinier, som anser att många löften inte har uppfyllts sedan dess eller att processen hade brister redan från början.
- Det fanns mycket hopp, kanske ett naivt hopp, men definitivt mycket hopp, säger Ghaith al-Omari, palestinier och verksam vid tankesmedjan The Washington Institute for Near East Policy.
Ghaith al-Omari var tidigare rådgivare åt de palestinska förhandlarna. Han har inga illusioner om var fredsprocessen står nu.
- På lång sikt finns ingen annan lösning utom en tvåstatslösning. På kort sikt finns absolut ingen chans att den kommer att bli av.
Trump bromsar
Många ser hinder i Israels politiska kantring åt höger, en försvagad palestinsk ledning och USA:s president Donald Trumps politik.
Amerikanen har lovat ett "slutgiltigt avtal" för israelisk-palestinsk fred, men har inte nämnt en tvåstatslösning, det mål som den internationella diplomatin länge har strävat efter. Trump har dessutom erkänt den omtvistade staden Jerusalem som Israels huvudstad utan att kräva någon eftergift, åtminstone inte offentligt.
Palestinier säger också att Vita huset informerat om att deras delegationskontor i Washington ska stängas, som ett svar på ett försök att få Israel åtalat vid Internationella brottmålsdomstolen för krigsbrott.
Hundratusentals bosättare
Trumps åtgärder har glatt den israeliska högern, som är emot en palestinsk stat och anser att Osloavtalet bara ledde till ännu ett palestinskt uppror och mer våld.
Palestinierna, som brutit kontakten med Vita huset, anser att Israel bröt mot Osloavtalet genom att tillåta att hundratusentals israeler fick slå sig ner på ockuperad mark på Västbanken.
Den palestinska ledningen är samtidigt djupt delad mellan den 83-årige presidenten Mahmud Abbas parti al-Fatah och den väpnade islamiströrelsen Hamas, som kontrollerar Gazaremsan och ofta är i öppen blodig konflikt med Israel.
Byta ledningar
Den israeliske erkände historikern Benny Morris ser brister på båda sidor.
- Jag tror att någonting måste hända med ledningen för båda folken. Israelerna måste göra sig av med den här ledningen som är oförmögen att verka för fred och att anta tvåstatslösningen som en grund för att bygga freden.
Palestinierna, å sin sida, måste göra sig av med Hamas ledare, anser han.
- Och al-Fatahs styre låtsas att man vill ha fred fastän man egentligen inte vill det, säger Morris.
En opinionsmätning i augusti pekade på att 47 procent av israelerna är för en tvåstatslösning medan 46 procent är emot. 86 procent svarade att chansen för ett fredligt genombrott det närmaste året är "låg" eller "mycket låg".
Fakta: Osloavtalet och dess efterspel
Osloavtalet undertecknades den 13 september 1993 av Israels premiärminister Yitzhak Rabin och ledaren för den palestinska paraplyorganisationen PLO, Yasser Arafat.
Avtalets syfte var att gå från konflikt till att "sträva efter ett liv i fredlig samexistens" mellan israeler och palestinier.
Det nämnde inte uttryckligen en tvåstatslösning men skapade mekanismer för självstyre, som Palestinska myndigheten med presidentkansli i Ramallah på Västbanken.
PLO erkände Israel som stat och Israel erkände PLO som palestiniernas företrädare.
1994 fick Rabin och Arafat Nobels fredspris.
Men våldet trappades upp. Rabin mördades av en israelisk högerextremist 1995. Ett andra palestinskt uppror – intifada – bröt ut år 2000. Sedan Hamas tagit kontroll över Gazaremsan 2007 har den militanta islamiströrelsen utkämpat tre krig med Israel.
Israel har låtit judiska bosättningar växa på den ockuperade Västbanken, på det som palestinierna ser som sin blivande stat. Där och i det annekterade östra Jerusalem, som palestinierna vill se som sin huvudstad, bor nu 600000 israeliska bosättare.