Ökensanden breder ut sig som ett gult hav i alla riktningar strax norr om Timbuktu. Den obarmhärtigt tunga värmen är kvävande. De växter som skruvat sig upp i kargheten är ogästvänligt taggiga. Någonstans här kan platsen finnas där Johan Gustafsson och sydafrikansk-brittiske Stephen McGowan hålls.
De tillfångatogs - sannolikt av gruppen al-Qaida i islamiska Maghreb (Aqim) - i november 2011 i Timbuktu, när den nu 40-årige Gustafsson var på motorcykelsemester. I juni i år kom det senaste livstecknet, i form av en videosekvens. Men sedan har det, i alla fall officiellt, inte hörts något mer.
-Jag är förvånad över att det har varit så tyst sedan videon. Jag trodde att den skulle vara något slags startskott för ett närmande eller något som kan liknas vid förhandlingar, säger Jeremy Keenan, brittisk antropologiprofessor och expert på regionen, till TT.
Läs mer: Kidnappad svensk vädjar om hjälp
Kidnappade svenskens familj hälsar
I videon säger en kidnappare att svenska regeringen inte gjort nog för att Gustafsson ska släppas, och att han ska "användas i utbyte mot mujahedinfångar som hålls av de otrogna".
Den omgivande naturen tydde på att videon kan vara inspelad i centrala Mali. Men Keenan har påpekat att det vore en märklig plats att hålla utländska fångar, med tanke på mängden inhemska och franska soldater, miliser och utländsk FN-trupp som finns i området.
Att kunna hålla fångarna och undgå upptäckt eller läckor under så lång tid är förvånande. Det krävs vakter, matleveranser, skyddade boenden och annat underhåll, och snacket brukar snart börja gå. Det väcker frågor om vilka krafter som skyddar kidnapparna - i en region där kriminella nätverk är mycket aktiva och säkerhetstjänsterna och myndigheterna är korrupta.
-Jag tror fortfarande att de kidnappade är i livet, annars hade kidnapparna gjort ett nummer av det, säger Keenan.
En sydafrikansk hjälporganisation - Gift of the Givers - försöker nu på uppdrag av McGowans anhöriga få gisslan frigiven, och säger sig ha gjort vissa framsteg.
Ett svenskt underrättelseförband på cirka 250 personer finns nu utanför Timbuktu, som del av den fredsbevarande FN-styrkan Minusma. Soldaterna pratar en del om landsmannens öde.
Förbandets chef, överstelöjtnant Jonas Lotsne, luftar stort medlidande med de kidnappade och deras anhöriga. Samtidigt säger han att förbandet inte särskilt spanar efter Gustafsson, att uppgiften är att ta fram underrättelser till FN-styrkan samt att de order som han får kommer från FN:s militäre chef i Mali.
-Jag har inga speciella instruktioner kopplade till det här fallet. De instruktioner jag har, de kommer genom FN-mandatet.
Den 25 november 2011 var Johan Gustafsson, en nederländare, en britt-sydafrikan och en tysk på restaurang i Timbuktu i norra Mali enligt ögonvittnen. Beväpnade män förde bort dem. Tysken gjorde motstånd och sköts ihjäl på fläcken.
Enstaka livstecken har förekommit. Kidnapparna, sannolikt tillhörande al-Qaida i islamiska Maghreb (Aqim), har några gånger släppt filmer på gisslan. Mycket lite har dock varit känt om kidnapparnas krav.
Statskupp, inbördeskrig och alltjämt en mycket spänd säkerhetssituation i Mali med omnejd har troligen bidragit till svårigheterna att få gisslan fri. Nederländaren Sjaak Rijke fritogs dock i april i år. De fransmän som suttit gisslan är också släppta. Av västerlänningarna är såvitt känt svensken och hans sydafrikansk-brittiske kamrat de enda som är kvar.
Tuareg-rebeller, arabiska rörelser och islamistiska grupper - bland andra al-Qaida i islamiska Maghreb (Aqim) och Ansar al-Din - startade ett uppror i norra Mali 2011-2012. De drev ut Malis armé, delvis med vapen från Libyen sedan Muammar Gaddafis regim störtats där. Samtidigt genomfördes en statskupp som försvagade den maliska staten.
Norra Mali, som separatisterna kallar Azawad, har blivit ett laglöst område för smugglare och islamistgrupper, som kidnappat flera västerlänningar.
Franska trupper skickades till Mali i januari 2013 efter att rebeller hotat huvudstaden Bamako. Med hjälp av afrikanska styrkor återtogs de viktigaste städerna i norra Mali. Ännu finns en fransk styrka i området som bekämpar islamistgrupper i Mali och flera andra länder i området.
FN:s nuvarande styrka, Minusma, ansvarar formellt för säkerheten i Mali sedan den 1 juli 2013, kort efter det att fredsplanen antogs. I Minusma ingår cirka 250 svenska soldater i ett underrättelseförband.
Den 20 juni i år skrevs ett fredsavtal under, men inte av de extrema islamisterna. Även efter undertecknandet har strider fortsatt, också mellan grupper som skrivit på. Det har också varit mycket svårt att få grupperna att enas om att ta steget in i det som fredsavtalet kallar DDR-fasen: avväpning och återintegrering.