Under snart fyra år i Vita huset har Donald Trump skakat världsordningen. Internationella avtal om klimat, kärnenergi och handel har sagts upp. Alla riskerar att sättas under maximalt tryck, och allianser är inte heliga. I EU och Nato undrar allt fler om det går att lita på Trump, som utmanar och splittrar FN:s säkerhetsråd. Med pandemin, ökade sprickor, krig och olösta konflikter har otryggheten inte varit större.
Dessutom pågår en militär kapprustning, nu även i rymden. Överenskommelser som reglerar och förhindrar spridning av kärnvapen lämnas, medan tröskeln för att använda dem sänks. Rivalerna skryter över sina nya förmågor. Trump avslöjade för journalisten Bob Woodward ett nytt kärnvapensystem som, påstod han, det inte har funnits maken till och som de ryska och kinesiska ledarna aldrig hört talas om. ”Vad vi har är otroligt”, sa Trump på den bandade intervjun.
Sveriges tidigare USA-ambassadör Rolf Ekéus har under en lång karriär arbetat med nedrustning, bland annat som ordförande för FN:s specialkommission som på 90-talet övervakade Iraks avveckling av massförstörelsevapen. Han är i en intervju med GP djupt bekymrad över att rustningsavtal ges upp och kontrollen av kärnvapnen släpps:
– USA har lämnat INF-avtalet med ryssarna om att avskaffa medel- och kortdistansrobotar, säger han. Det träffades under kalla kriget för att sänka spänningen. Det har varit en ömsesidig garanti för europeisk säkerhet. Nu drar sig Trump ur det utan att fråga européerna.
Avtal löper ut
Efter att en ny, eller nygammal, president har svurits in i USA löper i februari nästa år ett avtal ut med Ryssland om de strategiska kärnvapnen. Det är när detta skrivs oklart om det kommer att förlängas. USA vill ha med Kina i förhandlingar, men kineserna vill inte och ryssarna accepterar inte villkoren.
– Då kan det bli ännu värre, säger Rolf Ekéus. Nya Startavtalet har fungerat utomordentligt väl och de amerikanska och ryska inspektörerna jobbar nära varandra. Nu är risken att det också ska försvinna. Trump har även markerat avstånd till provstoppsavtalet. Det har USA-skrivit på men inte ratificerat. Jag var själv med att förhandla fram det i FN.
Trump vill lämna Open Skies-avtalet, som tillåter inspektionsflygningar för att öka förtroendet både i väst och öst. Det skulle vara en försämring även för svensk säkerhet och följa på de senaste årens negativa trend.
Vill kunna använda taktiska kärnvapen
Att man både från rysk och amerikansk sida talar om att kunna sätta in mindre taktiska kärnvapen utan att det nödvändigtvis skulle utlösa ett massivt och avskräckande motanfall är ännu ett alarmerande exempel, enligt Rolf Ekéus:
– I högsta grad. Man får en känsla av att det inte finns någon genomgående tankeverksamhet runt den här problematiken. Det finns amerikanska farhågor för att kärnvapen sprids till fler länder. Men vad politiken gentemot Nordkorea leder till vet vi inte. Det är säkert trevligt att träffas, men det uppstår total förvirring och osäkerhet för Sydkorea och Japan.
Det allra värsta, som brinner i mitt huvud jämt, är att USA lämnade Iran-avtalet.
Trump har ensidigt övergett det internationella kärnenergiavtalet med Iran. Han motiverar det med kritik mot att Obama över huvud taget gick med på det och att Iran, som han betraktar som den största statliga sponsorn av terrorism, ljuger och utvecklar atomvapen.
De övriga fyra ständiga medlemmarna av FN:s säkerhetsråd och EU står dock fast vid uppgörelsen och avvisar hans krav på att FN-sanktioner ska återinföras. Presidenten varnar för straffåtgärder mot den som inte följer hans kompromisslösa linje.
– Det allra värsta, som brinner i mitt huvud jämt, är att USA lämnade Iran-avtalet, säger Rolf Ekéus. Jag var med om att få igång processen som ledde fram till avtalet. Alla slogs för det – Barack Obama såg det som en bekräftelse på sitt fredspris. Det mottogs med en otrolig lättnad i hela regionen och fick in Iran i en större internationell gemenskap. Och avtalet har fungerat med Ryssland och Kina involverade.
– Det amerikanska utträdet är ett slag mot Europa och försvagar de mer moderata krafterna i en otroligt komplicerat inrikespolitiskt läge i Iran. Det har radikalt skadat säkerheten i Mellanöstern.
Rådgivare har lämnat
Flera i den inre kretsen av Donald Trumps rådgivare och ministrar har avgått eller slutat. De ställer inte upp på presidentens oförutsägbara och konfrontativa utrikes- och säkerhetspolitik, där allt plötsligt och oannonserat kan förändras radikalt med ett meddelande på Twitter.
Inom försvarsalliansen Nato har Trump vållat en förtroendekris. Nyligen beslutade han att ta hem eller flytta närmare 12 000 soldater från Tyskland som straff för att tyskarna, hävdar han, betalar för lite för den kollektiva säkerheten. Han har även kritiserat den ryska gasledningen Nordstream 2, som går genom Östersjön till Tyskland, och varnar för sanktioner mot tyska företag. Han har skarpt kritiserat förbudskansler Angela Merkel, men inte sagt något ont om den ryske presidenten Vladimir Putin. Även amerikanens personliga attityd till auktoritära ledare och rivaler, bidrar till den allmänna osäkerheten, nu även förstärkt av att han själv blivit smittad av covid-19.
Macron vill minska beroendet av USA
Frankrikes president Emmanuel Macron krävde häromdagen att Europas beroende amerikanska vapen måste minska. Medan Trump prioriterar Amerika först och tar hem trupper från Irak och Afghanistan håller fransmannen en allt högre internationell profil och inom EU i pågående kriser som i Libyen, Sahelregionen söder om Sahara, Libanon, Belarus och Nagorno-Karabach. Han skickade stridsflyg och örlogsfartyg till östra Medelhavet för att visa musklerna mot Nato-medlemmen Turkiet, som inte respekterar Greklands och Cyperns territorialvattengränser.
– Macron är en intressant politiker, men väcker blandade känslor. Det är en självständig person som uttrycker en vilja för att ta att visst ansvar för europeisk säkerhet, även om man kanske inte har fullt förtroende för hans kapacitet. Men han är engagerad och samspelar med tyskarna. Det är viktigt, säger Rolf Ekéus.
För EU är samspel en motkraft till USA:s dominans och uttryck för ambitionen att vara en geopolitisk aktör. Men unionen står inför akuta prövningar på grund av coronaviruset, den historiskt djupa ekonomiska krisen, intern splittring kring asyl och migration samt konflikter och katastrofer i Europas närområde.
Därtill kommer den stora ovissheten kring presidentvalet den 3 november, om hur det kommer att påverka USA och omvärlden. Kampanjen kan inte jämföras med någon tidigare i ett starkt polariserat och av pandemin och raskravaller svårt infekterat USA. Utgången av det kommande valet kan bli ett kritiskt vägval för världen, menar Rolf Ekéus:
– På spel står den globala säkerheten och inte minst förhållandet till Europa. Till skillnad från Donald Trump står Joe Biden för att återupprätta de internationella relationerna och är för provstoppsavtalet. Det sker i ett säkerhetspolitiskt läge som än mycket svårare än vad många i allmänhet förstår.
