Terrorceller har genomfört nya attacker i Irak och Syrien. Anhängare till IS och al-Qaida är aktiva i Asien och i Afrika, inte minst i Sahelregionen söder om Sahara och i Moçambique.
– När alla andra har slagit till reträtt har extremister, jihadister men också högerextremister, gått på offensiven. IS och IS-relaterade grupperingar har utnyttjat pandemin sedan den började bryta ut. I början av februari förutspådde deras nyhetsbrev en global pandemi och att det var Guds sätt att straffa otrogna och muslimer som valt fel väg, säger terrorforskaren Magnus Ranstorp vid Försvarshögskolan.
Han berättar att sympatisörer har uppmanats att begå terrordåd mot väst och rikta in sig mot svaga stater för att förstärka kaoset.
– De vill också med förnyade krafter försöka befria IS-fångarna ur al-Hol-lägret i nordöstra Syrien. När alla är upptagna med coronakrisen ser de ett läge att flytta fram sina positioner igen. De vill även utnyttja folks isolering för att sprida sin propaganda via internet. Genom att visa sin närvaro blir det lättare att locka in och rekrytera unga människor.
USA har dragit tillbaka trupp från Syrien, ligger i konflikt med Iran och politisk instabilitet råder i Irak. Därtill kommer virusutbrottet. Det ger IS möjlighet att breda ut sig igen, menar Magnus Ranstorp.
Inte bara IS
Även högerextremistiska rörelser ser krisen som en möjlighet att visa sin relevans och öka radikalisering och rekrytering till de egna leden:
– Deras mål är få till stånd en samhällskollaps. Vägen dit är att förstärka den här krisen. Massarbetslösheten gör att många kommer att förlora hoppet, och där försöker de högerextrema profilera sig. De sprider olika antisemitiska konspirationsteorier och om att regeringar genom appar försöker övervaka och kontrollera medborgarna.
– En av de grupper som försökt utnyttja detta är Nordiska Motståndsrörelsen. De ser företag gå i konkurs och säger att systemförtrycket ökar. De positionerar sig till att bli sanningssägare i krisen och ge överlevnadstips.
Nya typer av måltavlor
Coronakrisen kommer att få långtgående konsekvenser på många plan, tror Magnus Ranstorp:
– Redan före krisen skulle många personer som var dömda för terrorbrott i olika europeiska länder släppas från fängelserna. Det kommer att ske. Då har du många aktörer på arenan som kan utnyttja detta. Isolering och social distansering har också förskjutit vilken typ av måltavlor som kan vara intressanta. I jihadistkretsar ute i Europa har det funnits en viss diskussion om att hälso- och sjukvården skulle kunna vara en måltavla för att förvärra och maximera krisen och skapa rädsla och kaos.
Pandemin sätter också skärpt fokus på hotet från biologiska och kemiska vapen i händerna på terrorister och kriminella.
– De är långt ifrån att kunna komma över sådana vapen, men de ser sina tillfällen. De har alltid varit intresserade av det, och jag tror inte det minskar med den här krisen.
En annan följd av nedstängning och karantän är att tips om misstänkta individer och verksamheter minskar.
– Rapporteringen in till brittiska myndigheter och andra myndigheter har halverats. Det blir svårare för säkerhetstjänsterna att jobba.
