Hallenberg är inte säker på att resolutionen om vapenvila kommer att göra så stor skillnad för den nödsatta civilbefolkningen i främst den rebellstyrda enklaven östra Ghouta. Den senaste veckan har fler än 500 civila, över 120 av dem barn, dödats i flygbombningarna mot området, enligt oppositionella Syriska människorättsobservatoriet.
- I resolutionen görs ju undantag för insatser mot terrorgrupper som IS och al-Qaida, de (Syriens Assadregim och Ryssland) kommer att säga att det är sådana de attackerar, säger han.
- Jag tror att offensiven kommer att fortsätta tills den delen av Stordamaskus faller.
Politiskt tryck
Resolutionens underlag hade tagits fram av Sverige och Kuwait. Omröstningen i FN-skrapan sköts upp flera dagar i rad, främst för att få med Ryssland på båten. Assadregimens allierade Moskva har elva gånger tidigare lagt sitt veto mot Syrienresolutioner.
Ett skäl till att Ryssland nu gav med sig kan vara just undantaget för terrorinsatser, enligt Hallenberg som noterar att Sverige och Kuwait från början strävade efter en "ren" resolution, utan undantag.
- Med undantag blir det så här. Just nu förefaller det som den syriska regimen, säkert i samarbete med ryssarna, bestämt sig för att krossa motståndet. Det är ett fruktansvärt tryck mot människorna i de utsatta områdena.
TT: Varför röstade då Ryssland ändå för resolutionen?
- Det politiska trycket är stort, andra länder ser ju det som sker i exempelvis östra Ghouta. Moskva måste hela tiden göra en kalkyl över hur mycket det är värt att försvara de ryska intressena i Syrien, säger Hallenberg som refererar till Syrien som Rysslands "brohuvud" i Mellanöstern.
Tystnad från Trump
Det är inte helt klart hur FN-resolutionen och vapenvilan är tänkt att verkställas. Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Angela Merkel ska prata med Rysslands president Vladimir Putin i telefon om det.
- Om USA:s president skulle engagera sig i det här så skulle det öka chanserna rejält. Men Donald Trump lägger sig inte i och dessutom har Trump och Putin en dålig relation. Därför måste de europeiska ledarna kliva in på banan, säger Hallenberg.
- Putin lär lyssna på dem, men han gör ju ändå som han vill. Min gissning är att han bestämt sig för att regimen så snart som möjligt ska kontrollera områden som östra Ghouta.
