Sedan den ryska invasionen har Mariupol, den strategiskt viktiga hamnstaden som i fredstid hade en befolkningsmängd om drygt 450 000 personer, varit det hårdast belägrade området i Ukraina.
Stadens kommunfullmäktige har tidigare uppskattat att runt 90 procent av infrastrukturen antingen skadats eller helt förstörts. De människor som inte flytt har levt utan el, vatten och värme i drygt två månader. Uppgifterna om civila dödsfall är osäkra och går isär, men tusentals befaras ha dött och åtminstone tre massgravar har hittills upptäckts.
För några veckor sedan föll staden helt i ryska händer. Tillsammans med Ukrainas sista kvarvarande soldater flydde uppemot 1 000 civila till stålverket Azovstal, där man sökt skydd i Sovjet-byggda underjordsbunkrar och tunnlar medan Ryssland beskjutit komplexet med artillerield.
Evakueringsinsats inledd
Levnadssituationen för de som befunnit sig i Azovstal har beskrivits som mycket svår, med brist på både mat, vatten och andra förnödenheter. Ukraina har vädjat om att Ryssland ska låta de civila fly och under helgen kom länderna överens om en tillfällig vapenvila, samtidigt som en evakueringsinsats av FN och Röda Korset inleddes.
Tidningen The Guardian, tillsammans med nyhetsbyråerna AP och Reuters, har träffat 37-åriga Natalia Usmanova. Hon befinner sig nu i byn Bezimenne, under kontroll av ryska styrkor, och är en av de som evakuerats från stålverket.
– Man kan bara inte föreställa sig vad vi varit med om – terrorn, säger hon enligt tidningen.
Hur länge hon uppehöll sig i stålverket framgår inte, men enligt Usmanova ”såg de inte solen" under en längre tid. Hon beskriver hur de kunde drabbas av syrebrist nere i gångarna och rädslan för att bunkern de sökte skydd i skulle kollapsa under den ryska beskjutningen.
– När den började skaka blev jag hysterisk, min man kan intyga om det. Jag var så orolig över att bunkern skulle rasa in.
”Kan inte förstå att vi överlevde”
Åtminstone 120 personer uppskattas hittills ha evakuerats från stålverket till staden Zaporizjzja, som fortfarande kontrolleras av Ukraina. Jaroslav Dmytrysjyn är en av de som gjorde resan på egen hand tillsammans med sina barn, efter att ha bott precis utanför stålverket i ett ryskkontrollerat område. Han anlände till Zaporizjzja på måndagen, tillsammans med sina barn.
– Jag kan inte förstå att vi överlevde. Det finns inte längre något Mariupol över huvud taget, säger han till nyhetsbyrån AP.
Stålverket säger han är fullständigt förstört och får medhåll av Anastasija Dembytska, som flydde medan vapenvilan fortfarande pågick. Innan dess bodde även hon vid stålverket, som hon säger var under kraftig beskjutning.
– Vi kunde se raketerna flyga, säger Anastasija till nyhetsbyrån, och beskrev hur rökmoln steg över Azovstal.
Tidningen New York Times har i sin tur pratat med Ksenia Safonovia. Hon flydde redan den 26 mars, men levde dessförinnan i ryskkontrollerade delar av Mariupol. Hon uppger att de kvarvarande invånarna tilldelats ransoner av de ryska styrkorna att leva på, men att dessa bland annat innehöll mat vars utgångsdatum sedan länge passerats.
Vid en rysk kontrollpunkt uppger hon även att de ryska soldaterna försökte lura henne att öppet visa sin lojalitet med Ukraina.
– Vid kontrollpunkten ropade de ”ära till Ukraina” (ukraniska slagord under kriget) för att se om vi skulle ropa ”ära till hjältarna” tillbaka, men vi visste förstås att det skulle sluta illa, säger hon till NY Times.
LÄS MER:Belägrade svälts ut – därför lämnar de inte stålverket
LÄS MER:”Vi vill bara komma härifrån säkert, så att ingen skadas”
LÄS MER:Putin viker inte men öppnar för fortsatt dialog
LÄS MER:Litauens ambassadör: Ryska kärnvapnen finns redan här
