Under onsdagseftermiddagen nådde landaren påden europeiska rymdfarkosten "Schiaparelli" planetens yta, rapporterar Sky News. Den europeiskarymdorganisationen ESA har aldrig tidigare lyckats landa en rymdfarkost på Mars. Det är bara amerikanska Nasa som har lyckats med bedriften. Om man inte räknar de 14,5 sekunder som den ryska farkosten"Mars 3" spenderade på planeten 1971 innan den gick sönder. ESA har även de gjort ett försök tidigare. År 2004 lyckades "Beagle 2" landa på Mars men utan att sända någon information alls tillbaka till jorden.
Ska kartlägga spår av liv
Sedan dess ska ESA ha lärt sig av sitt misstag. Till exempel kommer landaren den här gången fortsätta skicka information hela tiden under nedstigningen. På så vis kan man åtminstone säkert veta vad som händer om något skulle gå fel. I samband med att Schiaparelli-landaren går ner kommer dess bärraket även att släppa en sond i omloppsbana runt planeten. Den så kallade Trace Gas Orbiter ska leta efter spår av främst metangas i Mars yttre atmosfär.
Javier Martin-Torres är professor i rymdteknik vid Luleå tekniska universitet ochhar varit med och konstruerat ett av de instrument som finns ombord på sonden.
– Vi kommer att kartlägga Mars molntäcke och atmosfär och vi kommer att leta efter metan. Det är viktigt för vi vet att den största källan till metan på jorden är organiskt liv, säger han till TT.
Sonden är också betydelsefull för nästa steg i ExoMars-programmet. Den kommer att fungera som relä när ESA år 2020 skall landsätta en strövare för att utforska planetens yta.
Svenskutrustning ombord
Under uppdraget kommer ett svenskt instrument för första gången att användas på Mars.
– Det är ett instrument som kommer att användas för att mäta variationer i Mars miljö och för att leta efter svar på hur vatten uppstår på Mars yta, säger Javier Martin-Torres.
Det är svårt att sia om chanserna för att liv har uppstått på Mars, enligt Javier Martin-Torres. Samtidigt anar man en viss optimism när han resonerar om ExoMars framtidsutsikter.
– Om det tidigare har funnits liv på Mars så är jag ganska säker på att det fortfarande gör det, under ytan, eftersom det är väldigt svårt att helt utplåna liv. Det är troligen svårt för att liv att klara sig på Mars yta, men under ytan är det mer sannolikt.
Har tystnat
Med en hastighet av 21000 kilometer i timmen gick den så kallade Schiaparelli-landaren in i Mars atmosfär för att utföra en mycket komplicerad landningsmanöver. Sex minuter senare, klockan 16.48 på onsdagen svensk tid, var det meningen att farkosten skulle landa tryggt och i god ordning på planetens yta. Men det är oklart om allt gick väl, eftersom Schiaparelli tystnat och inte skickar några signaler.
-Det är klart att det inte är goda tecken. Men vi behöver mer information, säger Paolo Ferri, operativ chef på ESA, enligt AFP.
Enligt forskarna kan det dröja till torsdagen innan landarens öde blir känt.
Kartlägga molntäcke
I samband med att landaren gick ner släppte dess bärraket även en sond i omloppsbana runt planeten. Den så kallade Trace Gas Orbiter är tänkt att leta efter spår av främst metangas i Mars yttre atmosfär, och den hörde snart nog av sig som planerat, men forskarna analyserar nu de uppgifter de fått för att klargöra att allt är väl med sonden, rapporterar Reuters.
Den är också betydelsefull för nästa steg i ExoMars-programmet. Den ska fungera som relä när ESA år 2020 skall landsätta en strövare för att utforska planetens yta.
Javier Martin-Torres, professor i rymdteknik vid Luleå tekniska universitet, har varit med och konstruerat ett av de instrument som finns ombord på sonden. När TT nådde honom, innan landningsförsöket, på telefon från ESA:s kontrollrum i Tyskland sade han:
-Vi kommer att kartlägga Mars molntäcke och atmosfär och vi kommer att leta efter metan. Det är viktigt för vi vet att den största källan till metan på jorden är organiskt liv, säger han.