På senare tid är det vad som kan benämnas en containerekonomi som har revolutionerat affärsidkandet i Kenya. Det handlar om att fraktcontainrar görs om och används för nya syften, inte minst för företagare som ser fördelar i att containrarna är flyttbara, enkla att placera på strategiska platser och kan hyras till relativt överkomligt pris. De förvandlas på så sätt av unga män och kvinnor. snabbt till inkomstgenererande nav.
Collins Makokha är en 26-årig affärsidkare baserad i Muthaiga, ett av de rikare kvarteren i Nairobi. I sin lilla butik belägen i en omgjord flyttcontainer säljer han sängkläder, främst importerade från Kina och Turkiet.
– Den renoverade containern är väldigt säker; faktum är att jag inte alls oroar mig för inbrott. Dessutom är det billigare att hyra den och platsen är perfekt i förhållande till mina kunder, berättar han.
Vill ge affärsidkare lokaler
Collins drev tidigare sin affärsrörelse i Umoja, en stadsdel med lägre status i östra Nairobi. Han berättar att affärerna gick bra och att hyran var överkomlig. Men på morgnarna var affären ofta uppbruten så Collins såg sig till slut tvungen att flytta sin verksamhet.
LÄS MER: App räddar kvinnor och barns liv i Nairobis slum
Muthaiga är ett tidigare kolonialt bostadsområde där främst utlänningar, diplomater och rika affärsmän bor. Det finns flera shoppinggallerior men där handlar sällan vanliga kenyaner. Priset på lokaler har tidigare avhållit små och informella affärsidkare som Collins från att etablera sig i området.
– Affärslokaler att hyra är få och de som finns är extremt dyra. Men businessen går bra, säger han samtidigt som han viker ihop ett överkast som han just erbjudit en kund.
I stället för en vanlig affärslokal fick Collins tag på ett utrymme i en omgjord fraktcontainer i Muthaiga. Den ägs av Nairobis lokala myndigheter som över hela mångmiljonstaden placerat containrar med syfte göra det möjligt för små affärsidkare att skaffa en egen lokal.
Går inte att bryta sig in
Josphat Mwangi har en affär alldeles intill Collins. Han säljer mat- och hushållsvaror och driver också en banktjänst med mobiltelefoni samt mPesa, en populär tjänst för penningöverföringar genom mobilen.
– Det bästa med fraktcontainer-affären är att den ligger precis bakom en polisstation. På så sätt är säkerheten garanterad. Och dessutom skulle det inte gå att bryta sig in eftersom containern är gjord av så hårt material, säger han.
Collins ser också en fördel i att hans affär är säker med tanke på de rivningar som myndigheterna i Nairobi regelbundet utför när byggnader sätts upp utan att följa deras regelverk. Men containrar jämnas inte med marken eftersom de anses vara så säkra.
LÄS MER: Oroligheter och skjutna på gatorna i Kenya
Många företag har dragit fördel av den stora efterfrågan på lokaler genom att specialisera sig på att omvandla fraktcontainrar till affärer, bostäder och kontor. Moses Ndura är ansvarig för just den processen vid Containers Kenya, ett företag som tillhandahåller containrar till företag och privatpersoner i Kenya och i hela Östafrika. Det kan vara rena fraktcontainrar men företaget säljer även sådana som är indelade i affärer, mobila kontor och bostadshus.
– Containrar är 40 procent billigare än vanliga hus. Dessutom tar det bara ett ögonblick att skapa ett hus av en fraktcontainer samtidigt som det både finns möjlighet att bo lång tid och att vara mobil, säger Moses och berättar att intresset för containrar har vuxit de senaste tre åren.
– Först var det ett utländskt koncept och existerade främst i Europa och USA och bland de med erfarenheter från det militära. Men containrarna har snabbt blivit del av våra kunders liv och kommer ur en hög efterfrågan på billigare alternativ till byggnader av tegel och murbruk.
Säljs till överpris
George Muigai är chef för säkerhet och logistik vid Loresho ögonklinik i norra Nairobi. På sitt kontor följer han via ett antal TV-skärmar allt som händer på det inhägnade området. Kontoret ligger i en omgjord container i ett hörn av ögonsjukhuset. När George rekryterades hade han inget eget kontor för att sköta sina uppgifter.
– Men med tanke på det begränsade utrymmet på området och känsligheten i mitt ansvarsområde argumenterade jag för att köpa in en fraktcontainer som kontor, säger han.
Det diskuteras mycket huruvida fraktcontainrar är det bästa alternativet i förhållande till mer vanliga byggnader. Många framhåller att containrarna är väldigt hållbara och att det är möjligt att stapla upp till tio stycken på varandra. Problemet är snarare tillgången.
– Kenyas handelsvolymer är relativt låga och det finns inget direkt överflöd av fraktcontainrar i landet, säger David Nahinga som äger fraktcontainerfirman Ujenzi Bora. De få containrar som finns säljs till överpris av mellanhänder. Det är bara billigt om containrarna skänks bort eller säljs till vrakpris.
Billigare att driva verksamheten
Det sker till exempel när organisationer utomlands bortskänker äldre containrar till olika afrikanska länder. Enligt David Nahinga är det annars sociala faktorer som gör att fraktcontainrar inte riktigt accepterats, särskilt som en alternativ bostadsform. Själv ser han många fördelar med vad han kallar cargotektur, bostadshus byggda av fraktcontainrar.
– Den största utmaningen att använda containrar som lösning på behovet av överkomliga bostäder är att människor förknippar ”mabati” (hus med metallväggar) med fattigdom och låg social status. Folk har därför ställt sig tvekande till att bo i containrar, säger han.
LÄS MER: Oppositionsledare drar sig ur kenyanskt nyval David Nahinga säger också att det är svårt att hitta finansiering från banker för att etablera containerhus och för att driva affärsverksamhet i fraktcontainrar. Anledningen är främst att de lokala myndigheterna – och byggnadslagen – betraktar husen som tillfälliga.
Men trots att vissa svårigheter kvarstår upplever många affärsidkare som Collins att det går att få ut mycket mer av en container än av en konventionell byggnad.
– Det är betydligt billigare att driva sin affärsverksamhet i en container än i reguljära affärslokaler. Och eftersom min syster och bröder är helt beroende av inkomsterna från den här affären är det bra att jag inte längre behöver ligga vaken om nätterna och oroa mig för säkerheten.
Fakta: Kenyas ekonomi
- Kenyas befolkning var 48 miljoner år 2015. Sedan millenieskiftet har befolkningen vuxit med mer än 50 procent.
- Världsbanken uppskattar att Kenyas ekonomi har haft en tillväxt på mellan 5,9 och sex procent mellan 2016 och 2017.
- BNI per capita har vuxit från 400 USD vid millennieskiftet till 1380 år 2016 enligt Världsbanken. Arbetslösheten uppskattas till 40 procent av befolkningen. Den informella sektorn som nu förväntas sysselsätta mer än 80 procent av befolkningen enligt Världsbanken
- Enligt en studie från Institute of Economic Affairs i Kenya utgjorde andelen löntagare som tjänade under 50 000 kenyanska shilling (4000 kr) i månaden 74 procent. 23 procent tjänade mellan 50 och 100 000 kenyanska shilling. Såväl anställningar inom den formella som inom den informella ökar, men den informella sektorn växer snabbare än den formella.
