2011 inleddes den blodiga konflikt som fullkomligt har trasat sönder Syrien. Sedan dess har 82000 människor "försvunnit" i landet , enligt människorättsorganisationen Amnesty International som hänvisar till statistik från organisationen Syriska nätverket för mänskliga rättigheter (SNHR).
De flesta är unga män som i många fall har vädrat missnöje mot de styrande i landet, som i decennier har styrts som en diktatur ledd av familjen al-Assad. Enligt människorättsorganisationer har de förts till regimens fängelser där de har misshandlats eller dödats.
En del familjer saknar helt information om var deras anhöriga har tagit vägen, andra har fått träffa dem någon enstaka gång. Många har hoppats på att hitta sina nära och kära vid liv – men nu grusas hoppet för en efter en.
Falska dödsorsaker
I sommar har de försvunna plötsligt börjat dyka upp som avlidna i myndigheternas register. Vissa dödsfall är daterade så långt tillbaka som 2012.
- Regimen anger dödsorsaker som inte är sanna, som hjärtattack eller njurproblem, för att dölja att personerna egentligen har dödats i fängelset, säger Anwar al-Bunni, syrisk människorättsadvokat och före detta politisk fånge, i telefon från Berlin.
Över 500 försvunna har registrerats som avlidna, enligt SNHR. Andra organisationer uppger en betydligt högre siffra.
- 4000 personer har registrerats som döda de senaste två månaderna, säger al-Bunni och hänvisar till källor i Syrien.
Vill slippa utredning
Sedan 2012 har människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) kartlagt försvinnandena för att förstå systemet bakom. När anhöriga har efterfrågat mer information från de syriska myndigheterna har de mötts av tystnad och några kroppar har de inte fått se. Chansen ökar inte heller nu, trots att kriget går mot sitt slut, enligt Nic Dawes som är biträdande chef för HRW.
- Den nya taktiken att dödsförklara människor kan vid en första anblick tolkas som ett erkännande från myndigheterna, säger han.
Han och en del andra bedömare ser det också som ett tecken på att de styrande i Damaskus bedömer att de har vunnit kriget, trots de rebellkontrollerade områden som finns kvar i nordvästra Syrien.
- Men dödsmeddelandena är i själva verket ett sätt att stänga alla dörrar för de anhöriga som vill utkräva ansvar.
President Bashar al-Assad har under hela kriget försökt mörka våld och ducka ansvar, enligt Dawes. När konflikten nu mattas av väcks frågan om ansvarsutkrävande för kemvapenattacker och bombningar av civila.
- Alla sidor måste ställas till svars för sitt våld, inte bara regeringen, säger Dawes.
Blockerar FN-försök
Men processen försvåras av att Kina och al-Assads allierade i Moskva har blockerat FN:s försök att ta upp de syriska brotten i den internationella brottmålsdomstolen (ICC). Länder som Sverige och Tyskland har dock börjat driva egna rättsprocesser kring brott begångna i bland annat syriska fängelser.
HRW anser att det internationella samfundet måste trycka på och att EU bör sätta press på Ryssland. Ett alternativ till ICC är en tribunal som sätts upp specifikt för Syrienkriget.
- Det kommer såklart att bli tufft för den syriska regeringen, eftersom stora delar av skuldbördan kommer att falla på den. Men i de konflikter där man inte har lyckats utkräva ansvar är det svårt att få en varaktig fred, säger Dawes.
Fakta: Många "försvinner"
Redan innan konflikten i Syrien inleddes 2011 räknade Amnesty International med att omkring 17000 personer var "försvunna" i Syrien. De misstänks ha förts bort av säkerhetsstyrkorna för att sättas i regimens fängelser av politiska skäl eller för att dödas.
Sedan kriget började har antalet försvinnanden eskalerat. Den syriska människorättsgruppen Violations Documentation Center har sammanställt en lista över 60000 personer som försvunnit sedan våren 2011.
Enligt människorättsorganisationen Amnesty International, som hänvisar till statistik från organisationen Syriska nätverket för mänskliga rättigheter (SNHR), har 82000 människor försvunnit. Av dem ska 532 ha dödförklarats.
Källa: SNHR, Amnesty International
Fakta: Varför är det krig i Syrien?
Långt innan konflikten inleddes klagade många syrier på hög arbetslöshet, utbredd korruption, brist på politisk frihet och statlig repression under president Bashar al-Assads styre.
I mars 2011 inleddes demonstrationer för demokrati i staden Daraa. Regeringens användning av dödligt våld som svar på protesterna utlöste rikstäckande demonstrationer med krav på al-Assads avgång.
I takt med att oroligheterna spred sig intensifierades tillslagen mot oliktänkande. Oppositionsanhängare började ta till vapen, till en början för att försvara sig och senare för att driva ut säkerhetsstyrkor från lokala områden. Bashar al-Assad lovade att återställa den statliga kontrollen.
Våldet eskalerade och förvandlades till ett inbördeskrig när hundratals rebellbrigader bildades för att kämpa mot regeringsstyrkorna om kontrollen av landet.
Med åren har kriget kommit att inkludera allt fler parter. Extremistiska jihadistgrupper har profiterat på kaoset och vuxit sig starka, även om den som kallar sig Islamiska staten de senaste åren har tryckts tillbaka av en omfattande offensiv.
