Det var beskedet från FN:s krigsförbrytartribunal i Haag rörande den överklagan av livstidsdomen som Mladic lämnade in för tre år sedan. Enligt rätten har Mladics rättigheter inte kränkts av det faktum att vissa incidenter inte nämndes i åtalet, att fakta från andra fall inkluderades och att Mladics hälsotillstånd var nedsatt.
Det slogs fast att Mladic avsevärt bidrog till den etiska rensningen av bosniska muslimer och kroater. Det gäller också terrorn mot och beskjutningen av det i år belägrade Sarajevo.
Beträffande Srebrenica 1995 anses Mladic skyldig till folkmord och massförföljelser i området. Han var, enligt rätten, i ständig kontakt med Republika Srpskas arméhögkvart och var medveten om operationerna i enklaven som, i varje fall på papperet, stod under FN:s beskydd.
Ratko Mladic dömdes 2017 för krigsförbrytelser begångna av bosnienserbiska styrkor mot bosniaker och bosnienkroater under Bosnienkriget 1992–1995. Han fälldes bland annat för massakern i Srebrenica, då omkring 8 000 bosniakiska pojkar och män kallblodigt mördades i det värsta krigsbrottet i Europa sedan andra världskriget.
Domstolen hade att ta ställning till huruvida rubriceringen ”folkmord” skulle läggas till de brott han redan dömts för, bland annat utrotning, terrorism och för att ha tagit gisslan.
Mödrar till de mördade hade samlas utanför rättegångssalen när domen läses upp, rapporterade The Guardian.
Domare i Haag har beskrivit det inträffade som "bland det mest avskyvärda" som gjorts mot mänskligheten. Åklagare har, med anledning av överklagan, uppmanat domstolen att upprätthålla domen.
Expert: Viktigt med enhällig dom
Tisdagens dom baseras på fem domares slutsatser. Enligt Iva Vukušić, historiker vid Utrechts universitet, är en enhällig dom av stor vikt för de anhöriga.
Frågan har aktualiserats då rättens ordförande i detta fall, Prisca Matimba Nyambe, år 2012 reserverade sig i en fällande dom mot Zdravko Tolimir, en av Ratko Mladics närmaste män.
– Om de dömer men rättens ordförande reserverar sig mot vad som hände blir domen av mindre vikt. Han hamnar fortfarande i fängelse, men som domslut blir det svagare om domare har fundamentala meningsskiljaktigheter. Då kan nationalisterna fira och säga: ”De dömde honom, men inte ens rättens ordförande trodde på det”, sa Iva Vukušić till The Guardian.
Men så blev det inte.
Efter kriget tillbringande Mladic drygt ett decennium på flykt innan han greps i norra Serbien 2011.
Nära 600 människor bidrog med bevisning under den fyra år långa rättegången, både för åklagarens och försvarets räkning.
79-årige Mladic har själv hävdat att han var "utvald av ödet" att skydda sitt folk. Han kommer nu, precis som den bosnienserbiske politiske ledaren Radovan Karadzic, med all sannolikhet tillbringa resten av livet i fängelse.
Det är dock ingen slutpunkt för efterspelet till kriget 1992-1995. Lokala rättsfall pågår och nya åtal väcks. Dessutom är Bosnien Hercegovina efter fredsavtalet i Dayton 1995 delat i ett samarbete som ofta fungerar dåligt med fortsatta etniska spänningar.
