En granskning av statistiken visar att mängder med apor och hundar sänts i väg mot stjärnorna – men bara två katter.
Fast när det gäller det totala antalet individer så står sig hundarna och aporna slätt i jämförelse med de ryggradslösa djuren. Tusentals sådana har varit i rymden – bananflugor, rundmaskar, björndjur, skalbaggar med flera.
Avsikterna med försöken har varierat. Ibland har det handlat om ren prestige, som i fallet med den iranska apan, men i de flesta fall har det funnits någon form av vetenskapligt syfte.
–Allt beror på vad man är ute efter. Vill man veta vad människor kan utsättas för under rymdresor ska man använda däggdjur. Men vissa försök har väl inte alltid varit så genomtänkta, säger Ingemar Jönsson, forskare vid högskolan i Kristianstad.
Han har själv varit med om ett omtalat experiment med djur i rymden. Det skedde 2007 när han och några kollegor skickade upp 3000 björndjur med en rysk kapsel. Björndjur är millimeterstora ryggradslösa kryp som är kända för att tåla extrema miljöer.
Experimentet visade att några av björndjuren lyckades överleva i vakuum, under fullständig uttorkning och utsatta för hög strålning.
–Det var första gången som djur överlevt i tomma rymden, säger Ingemar Jönsson.
En heroisk insats i vetenskapens tjänst, med andra ord. Fast riktiga hjältar lär de väl aldrig bli. För det krävs djur som är mer lika oss människor – som apor och hundar.
De allra första djuren i rymden var ett antal bananflugor som USA skickade upp med en V2-raket 1947. Men därefter var det dags för däggdjur, och för USA:s del blev det mestadels apor redan från starten.
Bara ett år efter bananflugornas färd skickades rhesusapan Albert upp med en annan V2-raket. Uppskjutningen misslyckades dock och Albert nådde aldrig upp i rymden.
Det blev i stället en annan rhesusapa, AlbertII som blev först i rymden. Den lyckade uppskjutningen ägde rum 1949, också med en V2-raket.
Fast så värst roliga var inte färderna för någon av de båda aporna. AlbertI kvävdes till döds, och AlbertII dog vid nedslaget på jorden sedan fallskärmen fallerat.
Dödsfallen ledde till protester från djurvänner, vilket fick rymdstyrelsen Nasa att bli försiktigare med att namnge djur som sändes upp.
Detta blev extra tydligt när man sände upp Ham, den första schimpansen i rymden, i januari 1961. Från början kallades han bara ”nummer 65”. Han namngavs först sedan han återvänt oskadd till jorden, eftersom Nasa ville undvika dålig publicitet i händelse av ett misslyckande.
Inom det sovjetiska rymdprogrammet var det mestadels hundar som fick tjänstgöra som kosmonauter, och de flesta av dem namngavs faktiskt. Förutom den berömda Laika, det första djuret i omloppsbana runt jorden, återfinner vi Tsygam, Dezik, Belka, Strelka och många andra vovvar i rymden under 1950- och 1960-talen. Några dog, andra överlevde.
Varför just hundar har varit så populära är oklart. Att exempelvis grisar aldrig fått komma upp i rymden är kanske logiskt eftersom de är lite otympliga i en rymdkapsel. Men varför inte katter?
Det enda land som gjort försökt med rymdkatter är Frankrike, som 1963 sände upp Felicette. Hon ersatte i sista sekund katten Felix, som skulle ha skickats upp men som lyckades rymma. Felicette blev sedermera förevigad på ett frimärke. Strax därefter skickades ännu en fransk katt upp, som dessvärre dog. Sedan tog det stopp.
Fast även hundar och apor har blivit mer sällsynta som rymdresenärer sedan 1980-talet. Drivkraften att skicka upp ryggradsdjur i rymden har avtagit. Vi vet numera ganska väl vad människor klarar i rymden och behöver därför inte experimentera med djur längre. Den heroiska tiden, då Laika och Ham skapade rubriker, är förbi.
Djur i rymden, en sammanställning:
1947: Ett antal bananflugor, uppskickade av USA med en V 2-raket, var de första utskickade djuren i rymden.
1949: Efter att uppskjutningen av rhesusapan Albert 1948 misslyckats blev i stället Albert II först i rymden – i en V 2-raket.
1959: En rhesusapa och en dödskalleapa sköts knappt 500 km upp i rymden och kom tillbaka levande.
1961: Den första schimpansen i rymden, Ham, namngavs först sedan han återvänt oskadd till jorden.
1963: Frankrike sände upp en katt, Felicette, som förevigades på ett frimärke.
1966: Två ryska hundar gjorde en 22 dagars rekordlång tur i jordens omloppsbana.
1970: Två oxgrodor sköts upp i rymden.
1973: Två spindlar, Arabella och Anita, skickades upp för att se hur det påverkade deras förmåga att spinna nät. Nätet blev relativt symetriskt men trådtjockleken varierade.
1985: Tio salamandrar skickades iväg för att studera tillfriskningsprocesser.
1998: Över 2000 djur skickades upp i 16 dagar tillsammans med sju människor, i rymdfärjan Columbia.
2007: 3 000 björndjur, millimeterstora ryggradslösa kryp, skickades upp med en rysk kapsel. De överlevde tio dagar ute i tomma rymden.
Källa: TT, space.com och wikipedia
Exakt hur många djurarter som skickats upp i rymden är oklart, men sannolikt rör det sig om uppåt ett 40-tal.
De flesta är ryggradslösa djur, bland andra bananflugor, rundmaskar, sniglar, skalbaggar, monarkfjärilar, nattfjärilar, silkesfjärilar, syrsor, getingar, spindlar, bin och husflugor.
Bland ryggradsdjuren återfinns fiskar, grodor, salamandrar och sköldpaddor, samt ett tiotal arter av däggdjur: hund, katt, husmus, brun råtta, kanin, marsvin, schimpans, dödskalleapa, rhesusmakak, svinmakak och långsvansad makak. (TT)