Kate, Gabriel och Carrie sitter vid ett bord i en av entréerna till Georgetown-universitetet i Washington. Universitetet, som grundades 1789, är ett av de äldsta och mest välrenommerade i USA.
Det är ett katolskt lärosäte med kopplingar till jesuitorden, men religionen utmärker inte det akademiska. Bill Clinton studerade och höll tal här dagen innan han svor eden som president och hyllar ofta sitt ”Alma mater”. Den förra utrikesministern Madeleine Albright föreläste på universitetet både före och efter sin ministertid. Inget universitet i USA har utbildat så många diplomater som Georgetown och räknar dessutom in tretton Nobelpristagare.
Manifestationer sedan ”Roe vs Wade” upphävdes
Det har förekommit manifestationer av både abortförespråkare och abortmotståndare på universitetsområdet sedan Högsta Domstolen, HD, i somras beslutade att upphäva lagen Roe vs Wade, som från 1973 garanterat alla kvinnor i USA att lagligen kunna genomgå abort. Det var en nationell lag med samma rättigheter i alla delstater.
Över hela USA har stora demonstrationer genomförts till försvar för aborträtten. Men sedan lagen antogs den 22 januari 1973 har abortmotståndare också rest till Washington för att just den dagen visa sitt missnöje. I år firade de att deras fyrtioåriga kampanj mot aborter, ”Pro life”, för livet, har lyckats.
HD:s beslut att riva upp lagen, betyder att varje delstat nu beslutar om aborter skall vara tillåtna eller inte. I 34 av de 50 delstaterna har aborter redan förbjudits eller planeras att förbjudas i närtid.
Det går också att inskränka aborträtten genom att med olika administrativa beslut tvinga kliniker att stänga, vilket innebär att tillgängligheten i praktiken blir noll även när aborter formellt är tillåtna.
– Jag tror att ingen riktigt kunde föreställa sig att aborter skulle kunna förbjudas i USA, säger Carrie. Det verkade helt enkelt omöjligt på 2020-talet.
Nu sitter hon tillsammans med Kate och Gabriel i universitetsentrén med bokhandel och försäljning av kläder med Georgetowns emblem och idrottsnamnet Hoyas och hoppas att de kan visa att kampen bara påbörjats för att få tillbaka den gamla abortlagstiftningen.
– Vi utnyttjar rätten till yttrandefrihet, säger Carrie och George påpekar att ingen kan hindra dem från att visa vad de tycker på den här delen av universitetsområdet.
På bordet finns informationsmaterial men också kondomer som de lägger i kuvert och ger till studenter som kommer och ställer frågor.
– På många universitet går det att få preventivmedel gratis men inte här, säger Carrie.
Att religionen spelar en roll är studenterna övertygade om. Men att vara katolik behöver inte vara detsamma som att förvägra kvinnor att genomgå abort, tycker de.
– Mina föräldrar är katoliker men dom är för ”Pro choice”, påpekar Carrie. Dom tycker, som jag, att varje kvinna skall få bestämma själv.
President Joe Biden är katolik, liksom representanthusets förra talman Nancy Pelosi. Men de är båda för aborträtten – trots sin kyrkas missnöje – och anser att det som passar en kvinna, inte passar en annan. Därför är det varje kvinnas rätt att bestämma.
Majoritet för fri abort
En majoritet är för den fria aborträtten i USA. Och den starka rörelsen mot HD:s beslut påverkade mellanårsvalet i höstas. Opinionsmätningarna tydde på att republikanerna skulle vinna stort och få en betryggande majoritet i kongressens båda hus, senaten och representanthuset. Men valresultatet blev en kalldusch för republikanerna. Demokraterna behöll sin majoritet i senaten och förlorade övervikten i representanthuset med mycket mindre marginal än förväntat.
Valanalyserna visar att aborter spelade en stor roll för valutgången. ”Pro choice”, för valfrihet, var en av demokraternas viktigaste valfrågor.
Att HD ändrar sitt beslut inom en överskådlig tid är inte troligt. Det finns en konservativ övervikt bland domarna, som sitter på livstid, och flera av dem föreslogs av Donald Trump. De är relativt unga och kan påverka länge, vilket var själva idén med att Trump valde dem vid sidan av deras konservativa övertygelse.
Men en förändrad styrkebalans i delstaterna kan förändra de beslut som republikanska politiker där har fattat.
2024 hålls inte bara presidentval och kongressval utan även en rad andra val i delstaterna. Det handlar om guvernörer, de lokala kongresserna och en mängd politiska poster. Här blir abortfrågan central och demokraterna siktar in sig på att vinna makten och på det sättet få möjlighet att upphäva de abortförbud som republikanska styren i delstaterna hastigt har infört efter HD:s beslut.
– Vi är många som avlöser varandra och sitter här vid bordet och informerar, säger Carrie, Gabriel och Kate. Vi kommer från olika delstater och vi ger inte upp. Vi är unga. Och det är vår plikt att agera och försöka förändra.
