Roman Protasevitj vid en presskonferens på utrikesdepartementet i Minsk i juni 2021. Arkivbild.
Roman Protasevitj vid en presskonferens på utrikesdepartementet i Minsk i juni 2021. Arkivbild. Bild: Ramil Nasibulin/Belta poolfoto via AP/TT

Belarus: Journalisten Protasevitj fri

Den belarusiske regimkritikern och journalisten Roman Protasevitj – som greps när hans flygplan tvingades ned i Minsk 2021 – säger sig vara fri. Han uppges bli benådad, bara några veckor efter att han dömdes till ett långt straff.

ANNONS

Efter en lång process i det slutna belarusiska rättssystemet har Protasevitj satts på fri fot, enligt landets propagandistiska och inte sällan hårt regisserade medier. Nyhetsbyrån Belta visar upp hur 28-åringen säger att han är "extremt tacksam" för att diktatorn Aleksandr Lukasjenko personligen beslutat att benåda honom.

– Det här är såklart bara goda nyheter, säger han där.

Visades upp i teve

Roman Protasevitj greps under uppmärksammade former i maj 2021, då han redan hade gått i exil och skulle resa från Grekland till Litauen. Flygplanet tvingades ned i Belarus, varpå Protasevitj och hans flickvän greps.

Kort därpå visades journalisten upp av den belarusiska propagandaapparaten, i en förmodat iscensatt intervju där han gråtandes och med blåmärken sade sig erkänna flera brott. Brottsanklagelserna – anstiftan till olika former av oroligheter – hade att göra med hans aktiviteter och engagemang i demokratirörelsens protester efter presidentvalet 2020.

ANNONS

Efter en tid i husarrest dömdes Roman Protasevitj den 3 maj i år på totalt drygt 1 500 brottspunkter, däribland terrorbrott. Straffet blev åtta års vistelse i en straffkoloni. Protasevitj hade då erkänt sig skyldig till brott och flera röster inom Belarus demokratiska exilopposition har sagt sig befara att han har tvingats till samarbete med säkerhetstjänsten KGB.

Fler dömda

Roman Protasevitj var under flera år en framträdande person inom proteströrelserna i det slutna Belarus. Han var med och grundade nyhetstjänsten Nexta, som växte fram till en viktig och öppen plattform under massprotesterna 2020 och 2021, men som sedan blev stämplad som ett terrororgan av myndigheterna. Nextas journalister har fortsatt att verka från bland annat Polen.

Två av Protasevitjs kollegor har också nyligen dömts till långa fängelsestraff. Hans flickvän Sofia Sapega, som är rysk medborgare, dömdes redan förra året.

Svetlana Tichanovskaja, oppositionsledare i exil, anser att den belarusiska regimen försöker "dölja sina brott bakom en rökridå". I ett inlägg på Twitter beskriver hon benådningen av Roman Protasevitj som ett "förutsägbart försök" att avleda uppmärksamhet från annan pågående förföljelse i hemlandet.

Mängder av människor hålls fängslade i Belarus av politiska skäl. Människorättsorganisationen Vjasna – som grundades av den fängslade Nobelpristagaren Ales Bjaljatski – räknar i dagsläget till 1 525 politiska fångar.

ANNONS
Demonstranter i Berlin höll upp bilder av Roman Protasevitj, ett par veckor efter att han tvingades till och greps i Belarus i maj 2021. Arkivbild.
Demonstranter i Berlin höll upp bilder av Roman Protasevitj, ett par veckor efter att han tvingades till och greps i Belarus i maj 2021. Arkivbild. Bild: Markus Schreiber/AP/TT
Så här såg det ut när Roman Protasevitj visades upp i belarusisk propaganda-tv efter gripandet. Bilden är tagen från den styrda tv-kanalen ONT. Arkivbild.
Så här såg det ut när Roman Protasevitj visades upp i belarusisk propaganda-tv efter gripandet. Bilden är tagen från den styrda tv-kanalen ONT. Arkivbild. Bild: ONT via AP/TT

Bakgrund: Massprotester slogs ned

Hundratusentals människor gick ut på Belarus gator under den andra halvan av 2020, till följd av ett i raden av presidentval som riggats i president Aleksandr Lukasjenkos favör. Demokratirörelsen var den mest omfattande som har tagit sig uttryck i diktaturen.

Maktapparaten kunde med stor hjälp från Ryssland slå ned protesterna, fängsla flera oppositionella förgrundsfigurer och utöva en brutal förföljelse mot personer som sade emot.

Aleksandr Lukasjenko har styrt den tidigare Sovjetrepubliken med järnhand sedan 1994 och hade länge balanserat mellan öst och väst för att slå vakt om sitt eget handlingsutrymme. Efter massprotesterna har han tydligt satt sig i Vladimir Putins läger och därefter gått med på att ytterligare band knyts mellan Belarus och Ryssland.

Det mesta av det oppositionella arbetet har fortsatt utomlands. Toppolitikern Svetlana Tichanovskaja är förgrundsfigur i ett demokratiskt samordningsråd som verkar i exil.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS