Men de gula västarnas femte lördagsprotest blev mycket lugnare än väntat. När GP är på plats på paradgatan Champs-Élysées under förmiddagen är det skralt mellan de gula reflexvästarna. Förra helgen var området kring Triumfbågen fyllt av människor. Det var upprepade sammandrabbningar mellan polis och demonstranter och polisen avfyrade tårgas, ljudbomber och vattenkanoner.
Det finns flera orsaker till att gula västarna inte mobiliserade lika mycket folk den här gången. Vinterkylan och den massiva polisinsatsen är två av förklaringarna.
Den 66-årige pensionerade ingenjören Claude Aurore och 32-åriga dottern Leleu Aurore är några som struntade i det nollgradiga vädret. De är här för tredje lördagen i rad för att uttrycka sitt missnöje mot president Emmanuel Macrons fördelningspolitik.
– Jag är här för mina barns och barnbarns skull, säger Claude Aurore som bor i en förort söder om Paris.
Dottern berättar att hon är arbetslös och maken har ett administrationsjobb. Varje månad är en kamp att få ihop det ekonomiskt.
– Efter att vi har betalat hyran, el och gas så har vi knappt något över. Det är inte normalt, säger hon.
LÄS MER:Protester i Paris för femte helgen i rad
Ger inte mycket för presidentens löften
I ett försök att lösa krisen och lugna ner de gula västarna höll Emmanuel Macron ett tal till nationen i måndags där han erkände brister och bad om ursäkt för hur han uttalat sig den senaste tiden. Han gav en rad löften om ekonomiska förbättringar, däribland höjd statlig minimilön, som är ett av de många kraven från gula västarna.
Claude Aurore bara skakar på huvudet när presidentens budskap kommer på tal.
– Det där med minimilönen är ingen ökning. Det är vi skattebetalare som får betala för det, säger han och syftar på att det är en relativ höjning som belastar staten och inte arbetsgivarna. Och det kommer inte att innebära 100 euro i plånboken för alla utan beroende på vad man har för lön och arbete.
Han hyllar de nordiska ländernas politiker som han anser vara närmare medborgarna och mindre korrupta. Han skulle också vilja att Frankrike inför proportionalitet i valsystemet.
En annan bidragande orsak till det minskade antalet demonstranter har att göra med tisdagens dödsskjutning på en julmarknad i Strasbourg där fyra människor dog och flera skadades. En intensiv polisjakt pågick innan den misstänkta gärningsmannen sköts ihjäl av polis två dagar senare.
Efter attacken manade flera regeringsrepresentanter till de gula västarna att inte protestera eftersom trycket på polisen är så högt. Terrorhotnivån i Frankrike har höjts i hela landet till den allra högsta.
Claude och Leleu Aurore gillar inte att regeringen uppmanar folk att stanna hemma. De ser det som en strategi att slå sönder proteströrelsen.
– De vill bara skrämma folk så att de inte kommer hit, säger Leleu Aurore.
Men du tänker inte ge upp?
– Nej, vi fortsätter varje helg om vi måste.
Dödsskjutningen i Strasbourg uppmärksammades bland flera gula västar. För att visa sitt stöd hade de skrivit ”Je suis Strasbourg” på sina reflexvästar. Dessutom hölls en tyst minut vid Operan i Paris där också demonstrationer pågick under lördagen.
Vill ha folkomröstning
Framför det pampiga operahuset träffar vi sjuksköterskekollegorna Marc Veslin och Sophie Portejoie. Sophies dotter, studenten Ophelie Joaquim, är också med. Deras tomteluvor vittnar om att det är en dryg vecka kvar till julafton.
– Vi är här för att vi vill att det ska hållas folkomröstning. Varje medborgare har rätt att få uttrycka sin åsikt, säger Marc Veslin.
Det här hörs gång på gång från de gula västarna där flera av dem vill ha medborgardemokrati och rösta om förslagen från presidenten. De har tröttnat på ökade klyftor i samhället som har utvecklats under de senaste tjugo-trettio åren. De upplever också att den politiska eliten inte lyssnar på deras problem.
För det är framförallt låg- och lägre medelinkomsttagare som är ute och protesterar och protesterna har varit mer intensiva på landsbygden och i mindre städer. Det är alltså inte Parisborna som är ute och demonstrerar på gatorna eller blockerar vägar, utan det Frankrike som inte känner sig inkluderad.
Vi hinner inte prata mer än några minuter med Marc Veslin, Sophie Portejoie och Ophelie Joaquim innan de förvinner iväg.
– Nu beger vi oss hemåt. Det här håller på att dö ut, säger Marc Veslin och syftar på lördagsprotesterna.
Och statistik från det franska inrikesministeriet talar sitt tydliga språk. Cirka 33 500 personer demonstrerade runt om i Frankrike under lördagen, jämfört med runt 290 000 när den första protesten hölls för fem veckor sedan.
Vid lunchtid uppgav franska myndigheter för nyhetsbyrån Reuters att 148 personer omhändertagits och senare under dagen använde polisen vattenkanoner och tårgas för att skingra en grupp demonstranter på Champs-Élysées.
Fakta
Gula västarna (gilets jaunes) är ett löst sammansatt initiativ som ursprungligen bildades i protest mot höjd skatt på bensin och diesel och som har vuxit fram via sociala medier.
Protesterna inleddes den 17 november och har sedan dess vuxit till att omfatta ett mer allmänt missnöje mot president Emmanuel Macron och hans politik.
Gårdagens protest i Paris var lugnare än tidigare helger. Det var några sammandrabbningar mellan demonstranter och polis på paradgatan Champs-Élysées under kvällen där polis avfyrade vattenkanoner för att skingra de sista demonstranterna. Men i det stora hela var det en lugn protestlördag. Cirka 148 personer hade gripits vid 17.30-tiden i Paris. Förra helgen hade 300 personer gripits tidigt på morgonen innan demonstrationerna ens hade hunnit början och över 700 greps innan dagen var slut.
