Regimen i Iran gick till brutal motattack mot de tusentals iranier som protesterade över hela landet i slutet av förra året. När Donald Trump beordrade ett drönaranfall mot den iranske generalen Qasem Soleimani ledde det till stora manifestationer med miljontals människor som krävde hämnd mot USA. Iranska missiler mot en amerikansk bas i Irak förorsakade inte dödsfall, men ett hundratal amerikaner har senare visat sig fått allvarliga hjärnskador vid detonationerna. När Iran strax därefter sköt ned ett ukrainskt passagerarplan togs fokus helt från de folkliga protesterna mot regimen i Iran.
– Men motståndet mot de styrande i Iran är fortfarande lika starkt även om det inte är lika tydligt på gatorna, säger Behr Borhani som deltar i demonstrationen i Washington. Vi vill inte att det glöms bort.
Hundratals exiliranier har samlats med flaggor i Lafayetteparken utanför Vita Huset, de dova slagen från trummor hörs på långt avstånd. Demonstranterna står i raka led och lyssnar till talarna som manar regimen i Iran att lämna så att demokratiska val kan genomföras. Allt går lugnt och städat till, några poliser som kallats in för att hålla ordning går omkring utan att behöva ingripa.
– Vi vill inte ställa till problem, säger en av arrangörerna. Bara att omvärlden lyssnar. Liknande demonstrationer som här i Washington arrangeras också i andra länder.
”Alla kort ligger på bordet”
Det har en tid stått och vägt om USA skall ge sig in i en större militär konflikt med Iran. I somras blåste president Donald Trump i sista stund av en missilattack mot Iran. Några månader senare skedde drönarangreppet mot general Soleimani och källor i Vita huset uppges ha sagt att ”alla kort ligger på bordet” när det gäller Iran.
Det har i sin tur inneburit att demokraterna i senaten tagit initiativ till att begränsa presidentens möjligheter att starta krig. Fortfarande gäller det övergripande att presidenten måste gå till kongressen för att kunna förklara krig. Men flertalet presidenter har kringgått detta genom att vidta militära åtgärder utan att kalla det krig. Efter terrordåden den 11 september 2001 gav kongressen dessutom presidenten utökade befogenheter utan tidsbegränsningar i ”War Powers Resolution.” Detta vill demokraterna nu begränsa utan att direkt hänvisa till Donald Trump. Men den demokratiske senatorn Tim Kaine, som tagit initiativet till den nya resolutionen, säger samtidigt att det är extra viktigt att göra inskränkningarna skyndsamt med vetskapen om att Vita huset när som helst kan eskalera ordkriget med Iran till en fullskalig militär insats vars utgång är högst oklar.
Kaine arbetar för att få en enkel majoritet i senaten, vilket betyder att fyra republikaner skall rösta för.
Var på tapeten för 40 år sedan
Iran dominerade presidentvalet för 40 år sedan 1980, då den amerikanska ambassadpersonalen tagits som gisslan i Teheran. Nu är Iran återigen i centrum sedan Donald Trump brutit det internationellt förhandlade kärnavtalet och återinfört sanktioner samtidigt som Iran hotat att börja återuppbygga sin kärnvapenkapacitet.
Men under de inledande demokratiska primärvalen har utrikespolitiken hamnat i skymundan. Donald Trump har lagt fram en fredsplan för Mellanöstern, som i huvudsak ger Israel rätten att annektera Västbanken. Efter det inledande utspelet har frågan skymts av riksrätten och dess efterdyningar.
Nordkorea – som tidigare upptog mycket av Trumps utrikespolitiska intresse – har också lagts på is. Det kan dock vara en tillfällig nedkylning i väntan på ett tillfälle att aktivera diplomatin längre fram i valrörelsen.
