Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Om HD-utkastet blir verklighet blir abort en klassfråga, skriver GP:s Britt-Marie Mattsson. Bild: Tom Gralish/GP
Om HD-utkastet blir verklighet blir abort en klassfråga, skriver GP:s Britt-Marie Mattsson. Bild: Tom Gralish/GP

Britt-Marie Mattsson: USA:s abortstrid kan påverka andra länder

Inskränkt aborträtt sänder inte bara chockvågor över USA. Förändringen innebär också att många andra länder påverkas av det väntade amerikanska beslutet. I Sverige var fria aborter ända fram till 1975 en kampfråga.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Det läckta dokumentet från USA:s högsta domstol visar att HD:s konservativa majoritet nu är beredd att driva igenom en förändrad abortlagstiftning. Den lag som HD antog 1973 (och bekräftade 1992) är nationell och ger alla amerikanska kvinnor rätt till abort. I dokumentet som HD beslutar om i juni tas den rätten bort och delstaterna avgör själva. I klartext betyder det att i flertalet republikanskt styrda delstater blir aborter (med några undantag) förbjudna och rätten kommer endast att bli kvar i de demokratiskt styrda. Det betyder även att aborter blir en tydlig klassfråga. De som har ekonomiska resurser kan resa till exempelvis demokratiska Kalifornien och New York för en abort, men majoriteten har inte den möjligheten.

I USA drev kvinnorörelsen i många årtionden abortfrågan som den viktigaste, men idag är risken överhängande att aborträtten för lång tid framöver inte kommer att vara en nationell lag. Om HD fattar beslutet, som utkastet ger en fingervisning om, kan det bara ändras om HD åter tar upp frågan. Men ingenting tyder på att de nuvarande konservativa domarna skulle ändra uppfattning. HD-domarna sitter på livstid och de tre som utnämndes av Donald Trump är valda just med insikten om att de är relativt unga och kan påverka utvecklingen i USA under mycket lång tid framöver.

Väljarna i höstens mellanårsval har dock möjligheten att förändra styret i sina delstater från republikanskt till demokratiskt och på det sättet rädda aborträtten.

Mer riskerar att försvinna

Aborter är portalfrågan i allt det som "den kristna högern" inom republikanerna kallar "värderingar". Här finns mycket annat som också riskerar att försvinna, som hbtq- rättigheter och jämställdhet mellan män och kvinnor och arbete mot diskriminering på grund av ras och religion. I det republikanskt dominerade Florida till exempel beslutade guvernören nyligen att undervisning av mindre barn i skolan om hbtq skulle förbjudas eftersom det stod i strid med föräldrarnas rätt att bestämma. Walt Disney-koncernen – som har en en stor anläggning i Florida – kritiserade beslutet och Floridas styrande svarade med att frånta koncernen det omfattande markavtal som hittills funnits.

USA låg före de flesta västländer när det gäller aborträtten. I Sverige beslutades visserligen att aborter skulle legaliseras 1938 men det fanns så många hinder på vägen – intervjuer med läkare och psykologer och beslut fattade av Medicinalstyrelsens rättspsykiatriska nämnd – att när alla instanser till sist sagt sitt var det i regel för sent också i fall då abort medgavs.

Kvinnorörelsen i Sverige – med Grupp 8 och Liberal Ungdom i spetsen – drev abortfrågan med kraft på 1960-talet men det ledde bara till att en utredning tillsattes 1965. Först 1975 – efter tio års utredande och två år efter USA – verkställdes riksdagens beslut om fri abort. Då kunde de olagliga "abortresorna" som svenska kvinnor gjort till Polen – och som de riskerat att ställas inför rätta för i Sverige – upphöra. Nu har klockan vridits tillbaka i abortrestriktiv riktning i Polen och även i andra europeiska länder.

Läckans ursprung är oklart

Amerikanska republikanska politiker, som Ted Cruz, upprörs över att HD-dokumentet läckts till tidningen Politico och kräver "ett långt fängelsestraff" för den eller de som ligger bakom. Det är oklart om det är är någon i den konservativa kretsen som läckt för att göra det svårt för ordföranden John Roberts att luta sig mot de liberala domarna. Det kan lika gärna vara den liberala kretsen som vill larma för att skapa opinion innan beslutet fattas i tysthet och briserar som en bomb i sommar.

Demonstranter omringar en polisbil vid protester mot det läckta HD-utkastet i Los Angels, tisdagen 3 maj. Bild: Ringo H.W. Chiu
Demonstranter omringar en polisbil vid protester mot det läckta HD-utkastet i Los Angels, tisdagen 3 maj. Bild: Ringo H.W. Chiu

Det var tänkt att HD skulle stå över politiken och väga och mäta lagar mot konstitutionens anda. Men HD har politiserats och de tre senaste republikanska domarna som utnämndes av Trump valdes just av skälet att de var konservativa. Clarence Thomas har suttit i HD i trettio år och hans fru Virginia "Ginni" är en av de viktigaste rösterna lång ut på högerkanten i bland annat abortfrågan.

USA är ett politiskt polariserat land och aborterna hamnar nu mitt uppe i debatten inför mellanårsvalet i november. President Joe Biden och talmannen i representanthuset Nancy Pelosi är båda djupt troende katoliker. De är båda för den nuvarande abortlagstiftningen och talar med hetta för att aborträtten och religion inte skall blandas ihop och påminner om kvinnors rätt att själva bestämma. Vicepresident Kamala Harris har också lovat att stå på barrikaderna för att försvara aborträtten och kampanjar för att demokratiska politiker skall vinna delstater och den vägen minska effekten av HD:s väntade beslut.

LÄS OCKSÅ: Öppen strid om abort på högsta nivå i USA

LÄS OCKSÅ: Oklahoma inför hårdare abortlagar