Det har varit känt länge att amerikansk underrättelsetjänst anser att den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman låg bakom mordet på Jamal Khashoggi på det saudiska konsulatet i Istanbul den 2 oktober 2018. Den regimkritiske journalisten bokstavligen försvann. Turkiet hävdade snabbt att han hade mördats.
Under Donald Trump var det dock en känslig fråga. Saudiarabien var det första land han besökte i regionen som president. Det var en strategiskt viktig allierad i hans kamp mot Iran och en värdefull köpare av amerikanska vapen. Hans rådgivare och svärson Jared Kushner hade dessutom personliga band till den saudiske kronprinsen, som spelade en allt större roll i skuggan av den åldrige kungen.
Underrättelserapporten offentliggjord
Men på fredagskvällen offentliggjordes den amerikanska underrättelserapporten som anklagar kronprinsen för att ha godkänt och sannolikt beordrat mordet. Bakgrunden, enligt rapporten, är att Mohammed bin Salman såg Khashoggi som ett hot mot kungadömet. Han stod bakom våldsanvändning i syfte att tysta honom, heter det.
Sammanlagt minst 21 individer var enligt underrättelserapporten med största sannolikhet delaktiga i eller ansvariga för att mordet utfördes. Visumrestriktioner införs nu för 76 saudiska medborgare, enligt USA:s utrikesminister Antony Blinken.
USA kommer också att införa sanktioner mot den saudiske före detta vice underrättelsechefen Ahmad al-Asiri och mot kronprinsens vaktstyrka, vars medlemmar ska ha deltagit i mordet, uppger en befattningshavare vid USA:s finansdepartement för Reuters.
Beordrat flyganfall
Inga sanktioner kommer att riktas direkt mot kronprins Mohammed bin Salman.
Genom rapporten sätts kronprinsen i skamvrån, men kommer troligen inte att straffas. Det väntas inte heller påverka hans relationer till en auktoritära stater. Om hans starka ställning i det saudiska kungahuset rubbas återstår dock att se. När president Biden hade sin första telefonkontakt med landet var det med kungen, inte kronprinsen. Han var då informerad om underrättelserapporten.
Bilden har tidigare avbrutit stödet till Saudiarabien i kriget i Jemen, och vill förnya dialogen med landets ärkefiende Iran om det hotade kärnenergiavtalet. Samtidigt har nu Biden beordrat vad som tros vara de första flyganfallen mot anläggningar i östra Syrien, riktade mot Iranstödd milis, enligt försvarshögkvarteret Pentagon. Det var en reaktion på raketattacker som riktats mot amerikanska styrkor i grannlandet Irak.
Detta visar hur rörig, komplicerad och explosiv situationen är i regionen. Joe Biden söker en förnyelse efter Trumps fyra år av svartvit och nationellt fixerad utrikespolitik. Men det är en osäker väg i starkt minerat land.
