Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Unga flygs tillbaka till Afghanistan

De senaste dagarna har flera unga afghaner förts till förvaret i Kållered. På tisdag väntas ett plan ta dem till Kabul – trots nya rapporter om ett försämrat säkerhetsläge.

I torsdags publicerade Amnesty international en rapport där de riktade kritik mot EU-länderna som fortsätter att utvisa människor till Afghanistan, trots säkerhetsläget.
På organisationens hemsida berättar man om rapporten under rubriken: "Europeiska regeringar skickar tillbaka nästan 10 000 människor till Afghanistan, trots risk för tortyr och död". Det är bland annat efter att ha genomfört intervjuer på plats i landet som Amnesty slår fast att ingen del av landet är att betrakta som säker.

Organisationen landar i rekommendationen att sluta deportera människor till Afghanistan "tills situationen tillåter det".

Migrationsverket delar inte den bedömningen. I det senaste ställningstagandet om situationen i landet, från augusti i år, säger rättschefen Fredrik Beijer.

– Vår bedömning är att konflikten inte nått en nivå där den drabbar alla i hela landet, alltså den nivå som lag och praxis kräver för att alla som är afghanska medborgare ska ha rätt att stanna.

Utvisas från Landvetter på tisdag

Därför fortsätter utvisningarna och just nu samlar Migrationsverket personer som fått avslag till förvaret i Kållered. Enligt nätverket Vi står inte ut väntas ett plan lyfta från Landvetter på tisdag kväll – en uppgift som bekräftas av polisens presstalesman Thomas Fuxborg.

Förutom ett antal vuxna är det, enligt Vi står inte ut, minst fem unga som fått sin ålder uppskriven till över 18 år som är på väg att utvisas.

Just myndighetsåldern är en kritisk punkt, eftersom Sverige inte utvisar barn såvida det inte finns ett ordnat mottagande. Men hur bedömer man på ett rättssäkert sätt någons ålder? Den frågan fortsätter att vara ett bekymmer i asylprocessen.


LÄS MER: Abdul Ghafoor hjälper utvisade i Afghanistan 

Under en period granskade man handleder och tänder, men de kontrollerna ansågs inte vara tillförlitliga och därför låg under en tid ansvaret helt på den enskilde beslutsfattaren. Sedan en tid tillbaka används en ny metod, men nu ifrågasätts även den.

I en artikel i Läkartidningen skriver Fredrik Tamsen, rättsläkare vid Rättsmedicinalverket, att den nya metoden – som bygger på att knäleden mognar tidigare än tänderna – inte är tillförlitlig, och att risken är stor att man klassificerar barn som vuxna.

"Godtycklig asylprocess"

Nätverket Vi står inte ut som på nära håll följer arbetet med ensamkommande har i olika sammanhang pekat på hur godtycklig asylprocessen kan se ut. Både när det handlar om åldersbedömningar och annat.

– Hela systemet ska bygga på rättssäkra principer, men så fort de inte kan upprätthållas – till exempel för att man inte har tillräckligt bra tolkar, utredare eller ombud – så sätts rättssäkerheten ur spel. Faller tolken, så faller allt och då är det inte ett dugg rättssäkert, säger Sara Edvardson Ehrnborg, i Vi står inte ut.

LÄS MER: Omid pressas att återvända till Afghanistan

Som GP tidigare berättat är regeringen splittrad i frågan om hur ensamkommande behandlas. Miljöpartiet vill se lagändringar som gör att fler får stanna, precis som samarbetspartiet Vänstern. Socialdemokraternas linje är att systemet fungerar – men det finns en opinion inom partiet som tycker annorlunda.

Har stark anknytning till Sverige

Patrick Gladh (S), ordförande i stadsdelen Norra Hisingen, är en av många som engagerat sig i "Socialdemokrater som vill stoppa utvisningarna till Afghanistan nu!".  
Han ser flera skäl till att inte skicka tillbaka ungdomar till landet. Det handlar dels om säkerhetsaspekter, men också att ungdomarna har betydligt starkare anknytning till Sverige än till det som på papperet är deras hemland.

– Många av dem har aldrig satt sin fot i Afghanistan. Att skicka dem dit strider mot många av de intentioner vi lagt fram för vår migrationspolitik, säger han.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.