EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande Charles Michel och 15 EU-kommissionärer kom med tåg till den ukrainska huvudstaden för ett historiskt och inte minst symboliskt toppmöte på fredagen. Flyglarm hördes. Skyddsrum fick uppsökas.
EU är öppet för Ukraina även om det dröjer. Landet är i krig och delvis ockuperat och har många akuta problem, även utbredd korruption. Enligt president Volodymyr Zelenskyj skulle förhandlingar om Ukrainas medlemskap av medborgarna uppfattas som en viktig motivation att försvara landet, och därmed hela Europa.
– Ukrainare på slagfältet försvarar just de värden som Europa enades om och enas om nu. Och detta kan inte gå förlorat. Det är därför varje steg som vi tar mot ett större enande av Ukraina och Europeiska unionen inspirerar vårt folk, sade Zelenskyj inför mötet med budskapet: Ukrainas framtid ligger i Europa.
Ryssland betalar högt pris
EU kommer att stödja Zelenskyj hela vägen på resan till EU, lovar Charles Michel. EU-kommissionen kan släppa in Kiev inom "europeiska nyckelprogram", enligt von der Leyen. Samtidigt kan Ukraina räkna med EU:s fortsatta politiska, ekonomiska och humanitära bistånd "så länge det behövs". Det ekonomiska stödet till Ukraina uppgår hittills till nästan 50 miljarder euro.
Även det militära bidraget utökas kraftigt med bland annat utbildning av ukrainska soldater. Ett stödpaket för 25 miljoner euro gäller minröjning för att civila ska kunna återgå till ett normalt liv, enligt EU:s utrikeschef Josep Borrell.
Enligt Ursula von der Leyen betalar Ryssland ett högt pris, "eftersom EU:s sanktioner urholkar dess ekonomi och kastar tillbaka den med en generation". Hon siktar på att inom kort ha det 10:e sanktionspaketet på plats. Zelenskyj ansåg på torsdagen att de nya sanktionerna inte kommer att uppfylla hans regerings krav.
– Vi ser i dag att sanktionstakten i Europa har saktat ner, sade Zelenskyj. Terrorstaten ökar i stället anpassningstakten till sanktioner.
Inget hopp om fred
Maria Zakharova, talesperson för det ryska UD, kommenterade hans uttalande med att Västeuropa sjunker med Ukraina bundet till sina fötter.
På fredagen hade 345 dagar gått sedan attackerna startade på morgonen den 24 februari. Det eskalerade och utvidgade kriget drastiskt. Det började för snart nio år sedan med den ryska annekteringen av Krim och separatisternas uppror med ryskt stöd i öster. Redan fram till för ett år sedan hade omkring 13 000 dött i kriget.
Tidigare fanns en formel för en fredsprocess mellan Ukraina och Ryssland. Det fick namnet efter huvudstaden Minsk i Belarus. Presidenterna Zelenskyj och Putin möttes, med närvaro av Frankrikes och Tysklands ledare. Men det ledde ingenstans.
Nu finns inte längre ett hopp om fred, byggd på vapenvila och förhandlingar. Vladimir Putin ger inte frivilligt upp ockuperade områden, och särskilt inte Krim. Zelenskyj kräver att Ryssland drar tillbaka sina styrkor och återlämnar all ukrainsk mark. Det finns inga kompromisser.
Större utmaningar för EU
Nu talar mycket för en ny rysk offensiv, sannolikt riktad i första hand mot Donbass i öster, i ett försök att vända krigets förlopp. Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov hävdar att Ryssland har 500 000 soldater redo för en attack som kan komma om några veckor. Den siffran är långt högre än de 300 000 nyvärvade soldater Rysslands president Vladimir Putin kallade in i höstas.
– Officiellt tillkännagav de 300 000, men när vi ser trupperna vid gränserna är det enligt våra bedömningar mycket mer, sade Reznikov.
Kremls talesperson, Dmitrij Peskov, sade på fredagen att kriget kommer att fortsätta eftersom Donbass inte är "fullständigt skyddad ännu". Enligt den ryska statliga nyhetsbyrån Tass sade han att vi måste "skydda människorna som bor där tills detta mål är helt uppnått. Detta återstår att göra."
Inför ännu ett kritiskt skede i konflikten kan bara ett enat EU och Nato ge Ukraina tillräcklig styrka att stå emot nya större angrepp. Nu kommer tunga stridsvagnar och snart kanske även stridsflygplan, men Zelenskyj vädjar om mer vapen. För varje önskemål och sanktionspaket, och ju längre kriget pågår och de ekonomiska konsekvenserna växer, blir utmaningen svårare för EU-ledarna.
LÄS MER:Tunga vapen drar in väst i kriget
LÄS MER:Fem punkter: Därför ökar kärnvapenhotet
LÄS MER:Fem punkter: Slaget om Soledar
