När representanthuset tog upp frågan om att ställa Donald Trump inför riksrätt på onsdagen skedde det sedan vicepresident Mike Pence visat sig vara ovillig att utnyttja tillägg 25 i konstitutionen för att avsätta presidenten. Tio av republikanerna var dock beredda att rösta för riksrätt tillsammans med demokraterna. Den mest namnkunniga bland dem är Liz Cheney som är nummer tre i rang och dotter till Dick Cheney som var vicepresident under George W Bush.
Att majoriteten av republikanerna inte vill avsätta Donald Trump genom riksrätt några dagar före maktskiftet innebär dock inte att de står bakom den avgående presidenten. För republikanerna är det nu ett lika stort problem att ena partiet som det är för Joe Biden att ena nationen.
Väljarna röstar på parti
Donald Trump talar gärna om att över 70 miljoner amerikaner röstade på honom. Men det betyder inte att de är redo att för evigt stödja honom. Partidentifikation är avgörande när väljare röstar på president. Demokrater identifierar sig med sitt parti och röstar på den demokratiske kandidaten och republikaner identifierar sig med sitt parti och röstar på republikanen. 2016 och 2020 var den republikanske kandidaten Donald Trump. Förra gången vann han och denna gång förlorade han.
Amerikanska partier är lösare valorganisationer och i primärvalen är möjligt för en kandidat att ”kapa” partiet på det sätt som Donald Trump lyckades med.
Den grundläggande ideologin för republikanerna är lägre skatter och mindre statligt inflytande, bland annat i frågor som rör sjukvård, miljö och det som omfattas i den allmänt hållna beteckningen ”värderingar” till vilka aborter hör. Här finns emellertid olika falanger inom partiet som vill ge dessa frågor olika stor tyngd.
Olika falanger i partiet
- Den stora gruppen i mitten – som ibland benämns contryclub-republikaner – koncentrerar sig på skatter och minskat statligt inflytande. Majoriteten skulle kunna representeras av rörelsen Lincoln Project som ända från början motsatte sig Donald Trump och som vill återgå till de traditionella rötterna. Lincoln Project är just en rörelse och inte en formell del av partiet men kommer att ha stort inflytande på vilken väg som republikanerna kommer att gå.
- Den grupp som brukar kallas ”den kristna högern” är värderingsgrundad och här finns motståndet mot aborter som den övergripande fråga som alla de övriga sorterar under. Uppskattningsvis utgör de drygt 30 procent de republikanska väljarna. De byter inte parti men måste mobiliseras så att de inte stannar hemma på valdagen. Därför har det varit viktigt för Trump att trycka på värderingsknappen så att denna grupp inte tar avstånd mot hans vulgära språkbruk och hans personliga framtoning.
- Gruppen som kan betecknas som Donald Trumps ”bas” har sin bakgrund både i Ross Perots gamla Reformparti och den efterföljande Tea Party-rörelsen. Ross Perot ställde 1992 upp som oberoende tredjekandidat och fick 19 procent av rösterna. När han ställde upp en andra gång 1996 hade väljarstödet sjunkit till omkring 11 procent. Inför valet 2000 visade Donald Trump intresse av att ta över efter Ross Perot, som dragit sig tillbaka, men insåg att det behövs ett traditionellt parti för att kunna vinna val.
Teapartyrörelsen plockade upp en hel del av Ross Perots idéer men saknade en formell ledare. En hel del teapartykandidater lyckades ändå vinna platser i representanthuset. Det är denna falang som i Donald Trump såg en ledargestalt som skulle kunna vinna presidentvalet som republikansk kandidat.
Måste få mitten att stanna
Om republikanerna skall lyckas komma tillbaka i mellanårsvalet 2022 – och särskilt i presidentvalet 2024 – räcker det inte med Trumps ”bas” som uppskattningsvis utgör 15 procent av de republikanska väljarna och ”den kristna högern”. Republikanerna i mitten måste förmås stanna kvar för att partiet skall konsolideras som det gjorde med Ronald Reagan och George Bush sedan Richard Nixon tvingats bort av Watergateskandalen 1974. Reagans och Bushs år i Vita huset blev tolv år, 1981-1993.
Men i första hand gäller det för republikanerna att klara av den svåra balansgången mellan att både motsätta sig den andra riksrätten mot Donald Trump och att trycka ut honom från partiet sedan han avgått den 20 januari. Trump har visserligen möjlighet att starta ett tredje parti eller att ställa upp som oberoende kandidat 2024. Men det är ett långskott som kan ge uppslutning bland lojalister men som i praktiken innebär att republikanerna kan förlora också nästa presidentval till demokraterna.
