Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Talande arkivbild från krigets Syrien, nu inne på åttonde året. Nu tar USA hem sina marktrupper. Bild: Hussein Malla

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Trumps reträtt från Syrien ritar om spelplanen

Ryssland får fria händer, regimen stärks och trycket mot IS minskar. Turkiet kan ostört hota USA:s allierade, men tillåts köpa amerikanska vapen för miljarder. Det sker efter Donald Trumps besked om en hastig reträtt från Syrien.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Beslutet togs oväntat i tisdags och har skapat både chock och förvirring. IS är besegrat och det är dags att fullfölja mitt löfte och ta hem våra soldater från Syrien, var budskapet från presidenten.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Det rimmar illa med vad han egna ministrar, generaler och experter anser. Av uttalanden att döma är deras bild den motsatta: Terrororganisationen är kraftigt försvagad och håller allt mindre fickor av territorium, men utgör fortfarande ett påtagligt hot. IS beräknas att ha 10 000-tals aktiva anhängare i Irak och Syrien.

Som en händelse gick IS-krigare till attack i Raqqa, terrorrörelsens tidigare självutnämnda huvudstad, bara timmar innan Trump gjorde sitt tillkännagivande.

Dessutom anses USA:s militära närvaro viktig som en stabiliserande, balanserande och återhållande kraft i Syrien. Det snart åtta år långa kriget står och väger och närmar sig ett känsligt slutskede. Det är en strid med blod och propaganda om inflytande. Många är inblandade med olika intressen, direkt och indirekt.

Utan Ryssland och Irans militära insatser hade Bashar al-Assad inte suttit kvar och kunnat återta förlorad mark. Regimen behärskar i dag omkring 70 procent av landet. Turkiet står nära både Moskva och Teheran och har egna militära förband i Syrien.

Den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan hotar utvidga striderna och gå till anfall mot kurdiska styrkor i nordost. Det är extra känsligt. Området, som har ungefär två miljoner invånare, domineras av Syrian Democratic Forces, SDF, en arabisk-kurdisk allians ledd av den kurdiska YPG-milisen. Detta har varit en mycket viktig och framgångsrik bundsförvant för USA i kriget mot IS.

Turkiet: USA-allierade är terrorister

Turkiet betraktar dock YPG som en terroristorganisation med kopplingar till PKK. Samtidigt är relationen till USA mycket ansträngd. Båda är medlemmar av den västliga försvarsalliansens Nato, men Washington har riktat skarp kritisk mot Ankara av flera skäl. Störst problem är att Trump har vägrat lämna ut den man som Erdogan anklagar som hjärnan bakom försöket till statskupp 2016, predikanten Fethullah Gülen.

Men nu tycks något ske i relationerna. Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu uppger att Trump sade till Erdogan under G20-mötet i Argentina nyligen att man arbetar på att utlämna den USA-baserade predikanten och andra. De båda presidenterna har talats vid i telefon, och enligt amerikanska UD rekommenderar USA nu att Turkiet får köpa avancerade luftvärnsrobotar av typ Patriot för 3,5 miljarder dollar. Detta trots att turkarna har beställt ett motsvarande system, S-400, från Ryssland.

Milis varnar för maktvakuum

Beskedet om att USA tar hem de 2 000 soldater som finns i Syrien har från många håll mötts med förvåning och bestörtning. I ett uttalande varnar SDF för att ett militärt vakuum lämnar alliansen fångad mellan två fientliga parter.

Den republikanske senatorn Bob Corker har i en CNN-intervju "svårt att förstå hur en president kan ta ett sådant beslut med så lite kommunikation och så lite förberedelse. Trumps i vanliga fall lojale partivän, den republikanske senatorn Lindsey Graham, befarar enligt Reuters att beslutet kan få "förödande konsekvenser för vår nation, för regionen och för hela världen.

Frankrikes försvarsminister Florence Parly slår på Twitter fast att IS inte är besegrade, utan tvärtom måste bekämpas vidare med militära medel. Storbritanniens biträdande försvarsminister Tobias Ellwood är "starkt emot" president Trumps beslut.

När USA träder tillbaka styr Ryssland, Iran och Turkiet helt fredsprocessen och den politiska och militära utvecklingen i Syrien. Det är ett återtåg som ritar om den maktpolitiska spelplanen i Mellanöstern.