Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Jan Höglund: Trump i offensiv mot Iran – med ett finger på avtryckaren

Donald Trump ökar pressen på Iran. Han gör det med sanktioner, en diplomatisk offensiv och militära hot – med ett finger på avtryckaren. Ovisshet råder in i det sista om vilket Mellanöstern som möter Joe Biden.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Om två månader tillträder en ny president i USA. Donald Trump vägrar att erkänna sig besegrad och fortsätter driva sin linje i utrikespolitiken med full kraft och de befogenheter han har som överbefälhavare. Ett beslut är att senast den 15 januari ska de amerikanska styrkorna i Afghanistan ha minskat från 4000 till 2500 soldater och i Irak från 3000 till 2 500.

För Trump är det att infria ett löfte om att avsluta oändliga krig. Men chefen för försvarsalliansen Nato Jens Stoltenberg ser en risk för att Afghanistan än en gång bli en plattform för internationella terrorister och att IS kan bygga upp det kalifat som de förlorade i Syrien och Irak. Även en ledande republikan, senatens majoritetsledare Mitch McConnell, menar att det kan skada allierade och gynna fiender.

Väcker spekulationer

Presidentens ego och oförutsägbara utspel skapar osäkerhet, oro och ibland bestörtning. Att han nu envist framhärdar i att han är utsatt för ett bedrägeri utan jämförelse väcker spekulationer om vad som kan bli hans nästa oväntade steg.

Nyligen frågade han rådgivare om möjligheterna att attackera Irans viktigaste kärnanläggning. Samtidigt har USA en stor militär närvaro i regionen och i hög beredskap för insatser.

USA inför även ytterligare sanktioner mot Irans underrättelse- och säkerhetsminister, samt en välgörenhetsorganisation med ekonomiska intressen i Irans olje- och gruvindustri. Enligt amerikanerna är organisationen kontrollerad av Irans högste ledare Ali Khamenei. Sedan tidigare finns hårda straffåtgärder för att förhindra oljeexport och isolera landets finansiella system i syfte att få regimen på fall.

LÄS MER: Trump allt mindre synlig utanför Vita huset

Från kärnergiavtal till ”maximalt tryck”

Barack Obama var drivande bakom kärnenergiavtalet 2015. Det sågs som en garanti för att Iran utvecklar kärnvapen. Men till skillnad från Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och Tyskland övergav Trump avtalet 2018 och har sedan satt landet under ”maximalt tryck”.

I januari dödades chefen för det iranska revolutionsgardets elitstyrka Quds, Qassem Soleimani, i en amerikansk drönarattack. Det ledde till motattacker i Irak och vid Persiska viken och vid flera tillfällen har det varit en mer omfattande militär konfrontation som sannolikt skulle ha fått stora regionala och möjligen globala konsekvenser.

Iran har överskridit gränserna för vad de får göra enligt kärnenergiavtalet. Men nu signalerar Teheran att man kommer att följa avtalet om Joe Biden upphäver Trumps sanktioner. Biden vill åter knyta USA till uppgörelsen, men inte utan villkor – och de kan ändras drastiskt på de 60 dagar som Trump har kvar i Vita huset.

LÄS MER: Trump inför nya sanktioner mot Iran

En sista resa

Hans utrikesministern Mike Pompeo är på sin troligen sista resa till flera länder i området. Syftet är dels att stärka alliansen mot Iran – bland annat finns planer på att terrorstämpla de Iranstödda Houthirebellerna i Jemenkriget – och dels att förmå fler arabländer att ställa sig bakom USA:s fredsplan och normalisera förbindelserna med Israel.

En israelisk minister har varnat för att om Biden återgår till kärnenergiavtalet kan det leda till krig mellan Israel och Iran. Mike Pompeo framhåller att fredsavtalet isolerar Iran ännu mer. På torsdagen besökte han en israelisk bosättning på den ockuperade Västbanken och förklarade att varor som tillverkas här ska i USA märkas att de är gjorda i Israel.

Palestinierna har hittills avvisat fredsplanen, men inför ett förmodat maktskifte i Washington säger den palestinske premiärministern Mohammad Shtayyeh från Ramallah på Västbanken att de kommer att återuppta kontakterna med israelerna i frågor om ekonomi, hälsa och politik.

Hopp och förtvivlan går hand i hand i Israel. Det är oskrivet hur dramatiken kring det amerikanska maktskiftet i USA kan komma att påverka utvecklingen i den av konflikter och krig plågade regionen.

LÄS MER: Pompeo: Västbanksvaror ska märkas israeliskt