Fördraget om de interkontinentala kärnvapnen mellan USA och Ryssland löper ut den 5 februari. Joe Bidens pressekreterare Jen Psaki meddelar att USA tänker söka en förlängning på fem år.
Varför vill den nye presidenten slå vakt om en uppgörelse med en regim som USA betraktar med stor misstänksamhet och som ett nationellt säkerhetshot?
Därför att det kan sänka spänningarna och minska risken för ett krig som ingen kan vinna, men startas av fel och misstag. Dialog och ett skriftligt avtal att förhålla sig till, med villkor och förpliktelser, är bättre än motsatsen.
Det bilaterala nedrustningsavtalet Nya Start om en begränsning av strategiska kärnvapen slöts mellan presidenterna Barack Obama och Dmitrij Medvedev 2010 (Vladimir Putin var premiärminister) och ratificerades senare av ländernas parlament. Det ersatte tidigare Start-avtal.
Under kalla kriget 1987 ingicks INF-avtalet om skrotning av amerikanska och sovjetiska medeldistansrobotar. Men Donald Trump drog sig ur på grund av, hävdade han, att ryssarna bröt sina löften. Samma dag som USA lämnade avtalet 2019 tillkännagav president Putin att Ryssland omedelbart skulle träda ur avtalet.
Nya Start är nu den sista återhållande uppgörelsen mellan länderna om kärnvapen. Förhandlingar har pågått om att förlänga det, men Trump ställde krav som inte accepterades, främst att även Kina ska vara med i en ny och vidgad överenskommelse.
LÄS MER:USA kontaktar Moskva om kärnvapenavtal i dag
Om Putin säger ja, innebär det att världen blir säkrare och hotet mot mänsklighetens överlevnad minskar?
Putin har tidigare erbjudit sig att förlänga avtalet. Men före Trumps sorti i onsdags ledde samtalen ingenstans. Detta trots att Putin och Trump hade ett speciellt och gåtfullt förhållande där amerikanen sällan eller aldrig kritiserade den ryske ledaren direkt. Tvärtom försvarade han ryssen offentligt mot anklagelser om inblandning i det förra presidentvalet från de amerikanska underrättelsetjänsterna.
Moskvas första reaktion på Joe Bidens utsträckta hand var positiv. Den ryske presidentens talesman Dmitry Peskov sa inför media på fredagen: ”Vi kan bara välkomna den politiska viljan att förlänga detta dokument, men allt beror på detaljerna i detta förslag, som ännu inte är studerat.” Han betonade att det är mycket viktigt att respektera varandras oro och ta hänsyn till Rysslands ståndpunkt.
Joe Bidens ståndpunkt är uttalad. Han är mycket kritisk till Vladmir Putin och den aggressiva och utmanande politik som denne för med militära och andra medel mot andra länder och oppositionella, som den fängslade regimkrikern Aleksej Navalnyj. Men efter många år i utrikespolitiken vet han att konfrontation och isolering sällan ger positiva resultat. Kärnvapen är en gemensam, existentiell fråga.
Bidens utspel kommer samtidigt som FN:s historiska förbud mot kärnvapen träder i kraft. Finns det ett samband?
Ja, tiden. Den är på väg att gå ut om vi inte drastiskt minskar riskerna. De länder som har kärnvapen, öppet eller dolt, står inte bakom FN-förbudet. Det innebär att det är ett symboliskt ställningstagande som i varje fall inte på överskådlig tid kommer att reducera riskerna för ett hot som vi inte ens kan föreställa oss konsekvenserna av.
I själva verket har hotet drygt 75 år efter bomberna mot Hiroshima och Nagasaki ökat. Tröskeln för att sätta in mindre, taktiska kärnvapen har sänkts och krigsretoriken ökat. Både Ryssland och USA utvecklar nya vapen och hypersnabba robotar som ska kunna bestyckas med kärnvapen och som inte går att stoppa med konventionella försvarssystem. Det är ett hot även mot Sverige från luften och andra sidan av Östersjön. Till det kommer ett slutet land som Nordkorea, som snart kanske kan utgöra ett globalt kärnvapenhot i händerna på en oförutsägbar diktator.
