Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Sorg i Uvalde, Texas, efter att minst 20 människor, varav de flesta barn, dödats i en skolskjutning. Bild: Dario Lopez-Mills
Sorg i Uvalde, Texas, efter att minst 20 människor, varav de flesta barn, dödats i en skolskjutning. Bild: Dario Lopez-Mills

Britt-Marie Mattsson: Tragedin riskerar att bli en notering i historieböckerna

Nu måste det få ett slut. President Joe Biden var både rörd och upprörd när han talade om skottlossningen där nitton små barn och två lärare dödades. Men han talar delvis för döva öron.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

USA skakas återigen av massmord på barn i skolan, denna gång i en liten stad i Texas. Att "skolskjutning" har blivit ett begrepp visar att det upprepade våldet mot barn i skolmiljö blivit en del av den amerikanska verkligheten.

Men "masskjutning" används också konsekvent som begrepp då fler än fyra dödas samtidigt. Det sker ständigt och har blivit en del av vardagen.

Att Joe Bidens ord är djupt kända råder det ingen tvekan om. Han har under hela sitt politiska liv kämpat för restriktivare vapenlagar. Men som demokrat har han bara lyckats få en del av sina egna partikamrater med sig i senaten medan majoriteten av republikanerna konsekvent satt sig på tvären. Biden var vicepresident när en ung man 2012 öppnade eld i skolan Sandy Hook i Connecticut och dödade 26 personer, varav 20 var barn mellan sex och sju år.

Biden fick i uppdrag av president Barack Obama att arbeta fram nya vapenlagar, men de godkändes som vanligt inte i kongressen. Förslaget blev i reviderad form ett presidentdekret av Obama som bara gällde under hans presidenttid och inte förnyades av hans efterträdare Donald Trump.

Vapenlobbyn är stark

Vapenlobbyn National Rifle Association, NRA, är stark och påverkar effektivt framförallt republikanska politiker som får ekonomiskt stöd i valkampanjerna. NRA och politikerna hänvisar till den amerikanska konstitutionen där det i ett andra tillägg finns inskrivet att alla har rätt att äga och bära vapen.

Men konstitutionen skrevs för snart 250 år sedan, 1787, och det andra tillägget från 1791 om vapen är också formulerat i en annan tid då staten ännu inte hade möjlighet att försvara den enskildes liv och egendom.

Det andra tillägget är generellt och det är delstaterna som långt senare infört olika regelverk för köp och innehav som dock i flertalet fall är så generösa att det i praktiken inte finns några begränsningar. Vapenkulturen är dessutom glorifierad och även barn är välkomna till skjutanläggningar och vapenaffärer med sina föräldrar.

Men på senare år finns även en motståndsrörelse, främst organiserad av anhöriga till barn som fallit offer för våldet. Och opinionen är, i olika mätningar, klart för begränsningar av tillgång till vapen. Argumentationen är att amerikaner visserligen har rätt att införskaffa och bära vapen men att det är dagens politikers plikt att kraftigt inskränka hur många och av vilken sort och var de får bäras offentligt. Dagens bakgrundskontroller är i regel för tandlösa.

När Joe Biden talar är det både med medkänsla och ilska. Han får understöd av demokratiska politiker i senaten som pekar mot republikaner som vägrar att gå med på några inskränkningar.

President Joe Bidens tal efter skolskjutningen var känslosamt. Men det ser inte ut som att han kommer få gehör för ändringar i vapenlagarna. Bild: Manuel Balce Ceneta
President Joe Bidens tal efter skolskjutningen var känslosamt. Men det ser inte ut som att han kommer få gehör för ändringar i vapenlagarna. Bild: Manuel Balce Ceneta

Demokraterna har visserligen den allmänna opinionen med sig, men republikanerna fruktar att vapenrestriktioner skall innebära att de förlorar väljarstöd i sina konservativa delstater i mellanårsvalet i höst.

50 år gammal kampanj lever kvar

NRA hade på 1970-och 1980-talen en dekal som syntes i trädgårdar och på bilar med texten "When guns are outlawed, only outlaws will have guns" med vilket menades att förbud för enskilda medborgare att inneha vapen skulle betyda att endast kriminella hade tillgång till vapen. Polisen ansågs då också vara utrustad med vapen som beskrevs som "leksaker" jämfört med vad kriminella gäng förfogade över.

Det var en kampanj som tog fäste och som fortfarande ligger som en underton i debatten. Men de ständiga masskjutningarna, som långt ifrån bara drabbar kriminella i olika nätverk, skakar USA och dödandet av barn i skolor väcker starka reaktioner och krav på förändringar av vapenlagarna. Att kriminella "tillåtits" att sätta standarden för vapeninnehav och våld ifrågasätts också.

Joe Biden är rätt person att driva vapenfrågan med den kunskap han har från samma arbete under senatsåren och med den empati för offren och deras anhöriga som ingen ifrågasätter att han har. Men kommer de republikanska politikerna – och även de som inte vill ändra något i grunden i hans eget parti – att lyssna och ändra sig? Eller kommer det att bli som vanligt när upprördheten klingar av? Den senaste tragedin riskerar i så fall att bara bli ytterligare en notering i historieböckerna.

LÄS OCKSÅ: Det här vet vi om misstänkte skolskytten i USA

LÄS OCKSÅ: Efter skolskjutningen– det krävs för att ändra USA:s vapenlagar

LÄS OCKSÅ: Joe Bidens tal i natt efter dödsskjutningen

LÄS OCKSÅ: Minst 19 barn och två vuxna döda i skolskjutning i Texas