Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Tobias Fredberg är biträdande professor i management på Chalmers.

Tobias Fredberg: Mångfald kräver övning

Mångfald är god ekonomi, men det finns också skäl till att det ser ut som det gör.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Då och då visar olika undersökningar att det är illa ställt med mångfalden högt upp i börsföretag, statliga bolag och andra institutioner. Ofta pratar vi om det som en demokratifråga – personer med olika karaktär och bakgrund bör vara representerade på höga poster. Vad vi ofta glömmer är att det finns goda ekonomiska skäl för mångfald, men dessvärre också skäl till varför det ser ut som det gör.

Om ett företag bara vill jobba med samma sak på samma sätt är det bäst att bemanna det med personer som är lika varandra. Då blir det färre missförstånd och saker blir gjorda snabbare. Men företag måste hela tiden förnya sig för att överleva. Forskningen kan i kontrollerade studier visa att mångfald i en grupp leder till mer kreativitet och bättre problemlösning. Det finns helt enkelt fler infallsvinklar för att lösa problem och idéer kommer från fler håll. På köpet får man mer varierade sociala nätverk och tillgång till kunskap från en större krets. Teoretiskt borde mångfald alltså vara centralt för företag som vill förnya sig. 

Så långt allt väl. Men när man undersöker verkliga grupper i företag är det svårt att få fram någon entydig bild – ibland verkar det vara bra, ibland inte så bra. Varför skiljer sig resultaten åt så? En anledning kan vara att olika perspektiv inte alltid är så intressanta för en grupp eller ett företag. En annan att personer som på pappret verkar vara olika kan ha väldigt liknande kunskaper och perspektiv. Men den största orsaken verkar vara att vi i praktiken inte tillräckligt väl vet hur vi ska göra.

Mångfald är en övningsfråga. Studier som pekar på att mångfald är produktivt säger också att gruppen måste ha en gemensam vision och ett arbetssätt som gör att mångfalden berikar i stället för att förhindra. Ju större mångfalden i gruppen är, desto viktigare blir detta och desto mer betydelsefullt blir det att gruppens ledare är inkluderande, medveten och välvillig till skillnader. Vår grupp på Chalmers frågade runt 300 ledare på svenska företag i olika delar av världen om hur effektiva deras företag är på att använda mångfald.

Det skiljde sig en del mellan företagen, men den mest intressanta iakttagelsen var att ledare som sitter långt från företagets huvudkontor i högre utsträckning upplever att företaget är bättre på att använda sin mångfald, jämfört med de som sitter nära. Mycket forskning visar att viktiga förändringar ofta börjar långt ut i organisationer. Låt oss hoppas att det stämmer även här.

Ps. Krönikörerna i GP Ekonomi är Tobias Fredberg, biträdande professor i management på Chalmers; Cecilia Solér, ekonomie doktor på Handelshögskolan, GU; Susanna Sundström, student och föreläsare Ung Privatekonomi samt Johan Trouvé, vd för Västsvenska Handelskammaren.