Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Tobias Fredberg är biträdande professor i management på Chalmers.

Tobias Fredberg: En ny digital värld förändrar allt

The internet of things” och självstyrande maskiner ska återupprätta Europas förlorade ställning i industrin. Det innebär att företag måste tänka nytt och se sig som samhällsmedborgare.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Industriledare och politiker runt om i Europa slåss om att associeras med ”Industrie 4.0” – idéerna om vad som händer när industrin digitaliseras. Angela Merkel och David Cameron låter sig leende fotograferas på ”smarta” fabriker. Digitaliseringen beskrivs som en fjärde industriell revolution efter ångmaskinen, elektrifieringen och datoriseringen.

Man skräder inte orden. ”The internet of things” och självstyrande maskiner ska återupprätta Europas förlorade ställning i industrin. Värdet av den nya tekniken bedöms vara astronomiskt.

Den innebär mer flexibilitet, snabbare omställningar, färre kvalitetsfel och att vi kan producera fler varianter utan att det blir dyrare. Jobben lär bli färre och ändra karaktär när automatiseringen tilltar.

Många fokuserar på hur vi får tekniken att fungera, och hur vi bygger infrastruktur för att koppla ihop maskinerna. Men man kan snabbt konstatera att detta inte bara är en fråga om ny teknik, om ny kunskap och nya förmågor, om produktion, eller ens om ett eller annat företag.

Tidigare industriella revolutioner har i grunden förändrat hur vi jobbar, hur organisationer fungerar och hur samhället ser ut. En av de förväntade effekterna av ”Industrie 4.0” är till exempel att viktiga beslut decentraliseras, och att gränserna mellan företag, deras avdelningar och samhället suddas ut. Företagen kommer att tjäna sina pengar på nya sätt.

Annan kompetens krävs och våra sätt att leda och organisera måste förnyas. Konkurrensen om personer som kan jobba på nya sätt blir allt hårdare. De krav som alltfler ställer på att deras arbetsgivare ska stå för något mer än att bara tjäna pengar, och den uppkoppling med samhället i övrigt som förutspås gör att företagen än mer måste se sig som samhällsmedborgare.

Det är helt enkelt en förändring på många nivåer och i många delar.

Därför är det svårt att förstå hur detta kommer att gå till. Många företag försöker hantera nya problem med gamla lösningar. I stället för att organisera sig kring det nya arbetet, försöker man anpassa det till den existerande organisationen.

Men det är samtidigt omöjligt att göra ett blixtsnabbt byte – det har vi varken råd eller kunskap till. Om beroendet mellan organisationer ökar och alla sitter med samma problem så är givetvis frågan var man börjar. Vem vågar vara först?

Ps. Krönikörerna i GP Ekonomi är Tobias Fredberg, biträdande professor i management på Chalmers; Cecilia Solér, ekonomie doktor på Handelshögskolan, GU; Susanna Sundström, student och föreläsare Ung Privatekonomi samt Johan Trouvé, vd för Västsvenska Handelskammaren.