Kina har genomfört sin största militära övning någonsin kring Taiwan. Övningen beskrivs i huvudstaden Taipei som ett simulerat anfall och följer på att talmannen för USA:s representanthus, Nancy Pelosi, trotsade Kinas president Xi Jinpings varningar och åkte till öriket förra veckan.
Enligt det kinesiska försvarsdepartement har militären testat landets vapensystem. Utrikesministern Wang Yi talar om en ”rättfärdigad, rimlig och laglig” reaktion på Pelosis besök. Syftet är att ”skicka en varning till förövaren och att straffa krafterna för 'Taiwans självständighet'.”
Vita huset kallar övningen för provocerande och oansvarig och att den "ökar risken för missbedömningar". USA:s utrikesminister Antony Blinken ser händelsen som farlig och destabiliserande. Han anklagar Kina för "oansvariga steg" genom att bryta kontakterna med Washington inom bland annat försvar och klimatsamarbete. Blinken hävdar att hämndaktionerna mot Taiwan visar att Kina går från att prioritera fredliga resolutioner till att använda våld.
Ett av de mest omstridda områden
Taiwan ligger i en av världens mest omstridda regioner. Taiwaneserna väljer sina ledare i fria val och är självständiga. Men Kina gör anspråk på öriket. Helgens demonstration av vapenmakt visar att Peking uppenbarligen är beredd att hävda sina intressen i Taiwan, Hongkong och Sydkinesiska havet med alla medel i en snabbt växande arsenal av konventionella och okonventionella vapen.
Spänningen ökar klyftan mellan väst och öst. Globalt ökar polarisering och osäkerhet ännu mer. Det är en ideologisk, politisk, militär och ekonomisk maktkamp. Autoritära och demokratiska länder ställs mot varandra.
Det stärker banden mellan Peking och Moskva. Vladimir Putin får en bakdörr ur västs sanktioner för export som håller liv i de inhemska finanserna och bekostar kriget i Ukraina. Han visar inga tecken på att böja sig medan väst, under kraftigt strypt ryskt gasflöde och rekordinflation, går mot en kall och svart vinter och recession i ekonomin. Risken för splittring tilltar i EU och Nato. Med kriget inne på sjätte månaden är enigheten inte längre självklar när resultatet av straffåtgärderna dröjer och priserna stiger.
Fredagens möte i Sotji mellan Rysslands och Turkiets presidenter understryker dilemmat. De står på olika sidor i Syrien, Libyen och Ukraina. Turkiska attackdrönare används av ukrainska förband. Ryssland tros ha köpt bestyckade drönare från Iran, ett annat auktoritärt land som i mycket är lierat med Ryssland, Kina och Turkiet.
Samtidigt har Nato-landet Turkiet en medlande roll i att få igång den ukrainska spannmålsexporten. Nu ska Moskva och Ankara trots Rysslands internationella isolering stärka det politiska och ekonomiska samarbetet. Betalningar för rysk naturgasimport ska mer göras med rubel. Inom banksektorn ska det blir lättare för kommersiella företag och medborgare att växla pengar och göra transaktioner under sina turistresor.
Vladimir Putin och Recep Tayyip Erdogan betonade vikten av "uppriktiga och förtroendefulla relationer" för att uppnå regional och global stabilitet. Moskvas krig i Ukraina nämndes inte uttryckligen i uttalandet. Däremot bekräftade parterna att de vill främja den politiska processen i Syrien:
"Beslutsamheten att agera gemensamt och i nära samordning med varandra i kampen mot alla terroristorganisationer bekräftades på nytt."
Enligt Erdogan kom de överens ”om beslutet att ge det nödvändiga svaret på vår kamp mot dessa flockar av mördare som attackerade våra soldater, poliser, säkerhetsstyrkor och civila medborgare", sade den turkiske presidenten till reportrar ombord på planet hem från Ryssland.
Handlar om mer än Nato-medlemskap
Om det kan tolkas som ryskt klartecken för en ny militär offensiv mot städer kurdiska YPG återstår att se. Sverige och Finland är med sina Nato-ansökningar Erdogans gisslan i ett storpolitiskt spel där mycket mer än ett medlemskap i försvarsalliansen ligger i insatsen.
I Ukraina ökade på söndagen oron efter attacker mot kärnkraftverket i Zaporizjzja. I Mellanöstern eskalerade striderna kring Israel och Gaza. Raketer avfyrades mot Jerusalem. Ännu en ledare för den terrorstämplade gruppen Islamiska jihad har dödats av israelisk militär. Irans revolutionsgarde varnar israelerna för att de "kommer att betala ytterligare ett högt pris för det senaste brottet".
I en tid av historisk oreda med krig, konflikter, katastrofer och kärnvapenhot går världens ledare en existentiell balansgång på en knivsudd mot klockan.
