Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Ytterbyskolan mitt i skoldebatten

Elever på Ytterbyskolan som kränker andra riskerar att bli underkända i samhällskunskap. Den tolkningen av läroplanen gjorde att skolan på onsdagen hamnade mitt i centrum för skoldebatten.
- Det handlar inte om åsiktsregistrering. Det handlar om eleven kan tillämpa de demokratiska spelreglerna eller ej, säger rektor Ann-Charlotte Brandberg på Ytterbyskolan som på onsdagen hamnade mitt i centrum för skoldebatten.
Ytterbyskolans tillämpning av läroplanen innebär att de elever som inte tillämpar ett demokratiskt arbetssätt riskerar att bli underkända i samhällskunskap.
En av orsakerna till att Ytterbyskolan nu skärper tonen mot rasistiska och nazistiska tendenser bland eleverna är hur starten av höstterminen var.
- Vi har haft problem med elever som kränker andra, elever som vägrar att samarbeta med andra elever på grund av deras etniska bakgrund och vi har också haft problem utanför skolan i Ytterby, säger Ann-Charlotte Brandberg.
Ytterbyskolan intensifierade därför sitt arbete mot intolerans och främlingsfientlighet. Skolan har sedan flera år tillbaka ett så kallat toleransprojekt som leds av Christer Mattsson.
- Det är viktigt att läroplanens krav inte bara blir vackra ord utan att vi också gör klart för eleverna vad detta innebär, säger han.
- Tyvärr är det så att många föräldrar tar alltför lätt på att deras barn har rasistiska och nazistiska sympatier och att de ger uttryck för dem i skolan. Men för oss ska det inte vara ok att ungdomar står i korridorerna och gör Hitlerhälsning och skriker sieg heil.
Alla har rätt till en egen åsikt, menar Ann-Charlotte Brandberg, som tycker att Skolverket i sin kritik missuppfattat skolans tillämpning av läroplanen.
- Kan inte en elev visa mig att han har förstått att tillämpa demokratiska regler så är det min uppgift som lärare att förklara för eleven att kunskapen och tillämpningen inte räcker till för att få ett betyg, säger John Mattsson, lärare i samhällskunskap på Ytterbyskolan.
Rektorn på Ytterbyskolan har ett starkt stöd även hos kommunen.
- Jag tycker att skolan gör rätt. Det är bra att man testar vilka verktyg skolan har för att se till att elever inte kränker varandra. Det handlar inte om att man ska sätta betyg på åsikter utan tillämpningen av kunskaperna om demokrati, säger Miguel Odhner (s), kommunalråd i Kungälv.
- Skolverket är inte helt tydliga när det gäller hur läroplanen ska tillämpas så jag tycker det är bra om beslutet på Ytterbyskolan bildar ett nationellt prejudikat, säger han.
Problemen på Ytterbyskolan som accentuerats de senaste tre åren gäller i första hand elever som nu är på väg ut från skolan och in på gymnasiet. Ett underkänt betyg kan därför ha viss betydelse. Det nya beslutet gäller vårterminens betyg.
Sofia Boström och Pernilla Strömberg går båda i nian. De är aktiva i elevrådet och ganska tveksamma till skolans beslut.
- Självklart är det inte bra när ungdomar har nazistiska sympatier men det är svårt att se sambandet med betyget. Dom flesta uppfattar det nog som en kritik mot att man har en viss åsikt, säger de.
Sofia och Pernilla är inte säkra på att de elever som kan tänkas påverkas av skolans tuffare hållning alls bryr sig om sina betyg.
- Men det är bra att skolan ställer krav på att alla ska förstå hur samhället fungerar, säger Sofia Boström.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.