Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Ygeman: Vi måste göra något åt det

Inrikesminister Anders Ygeman håller med om att myndigheterna måste bli bättre på att avvisa folk som fått avslag. Framförallt genom ett bättre samarbete myndigheter emellan.

Svenska myndigheter har länge haft svårt att få folk som fått avslag på sina asylansökningar att lämna landet. Och som systemet ser ut i dag är det väldigt lätt att avvika.

Efter ett avslag har en person fyra veckor på sig att lämna innan polisen kopplas in. I praktiken används den tiden ofta till att gå under jorden.
Inrikesminister Anders Ygeman medger att något måste göras åt detta.

– Jag tror att vi måste samlokalisera polisen och Migrationsverket i betydligt större omfattning, så att det finns på plats när beskedet lämnas, säger han.

Han menar att polisen, med det sättet att jobba, skulle kunna finnas på plats och omedelbart göra en bedömning om det finns risk för att personen kommer att avvika.

Så här behövs nya rutiner?
– Ja, och vi har redan påbörjat det arbetet. Redan i dag har man samlokaliserat polis och Migrationsverk på någon plats i landet, men det behövs på fler platser. 

Som det ser ut i dag kommer gränspolisen in i bilden i samband med att Migrationsverket inte längre har någon aktuell adress till den person som fått avslag.

I det läget kan polisen inte göra mycket annat än att efterlysa och hoppas att man stöter på personen i samband med brottsmisstankar.

Men även på den punkten håller regeringen på att se över systemet, säger Anders Ygeman.
– Vi kommer inom kort att gå fram med förslaget om riskbaserade arbetsplatskontroller, det vill säga att polisen ska kunna gå in på en arbetsplats utan brottsmisstankar och kontrollera människor.

Ett problem i asylprocessen – och därmed också när det kommer till avvisningar – är att det ofta är svårt att fastställa personers identiteter. Anders Ygeman konstaterar att det i första hand åligger den asylsökande.

– Vi har gränskontroller och id-kontroller i fem-sex länder. Då är det rimligt att ställa mycket höga krav på den som söker asyl att göra sin identitet trolig. Både Genèvekonventionen, EU-rätten och svensk lag säger att den enskilde ska göra sin identitet trolig.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.