Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Männen närmar sig.

Vi lever allt längre

De flesta svenskar är kvinnor. Men skillnaden mot antalet män blir allt mindre. Männens medellivslängd förlängs nu snabbare än kvinnors.

Sveriges folkmängd fortsätter att öka. Den 1 juni i år var vi 9 446 812 personer. De flesta är kvinnor, 4 739 121. Männens antal är 4 707 691.

Det visar den nya befolkningsstatistiken från Statistiska centralbyrån, SCB. Folkmängden har sedan 2005 ökat med 422 626.

Under den tiden har gapet mellan män och kvinnor minskat stort. 2005 fanns 77 302 fler kvinnor än män. I dag har männens konkurrens om kvinnorna ökat drastiskt. De senare är numera endast 31 430 fler.

Orsaken är att männens livslängd ökar snabbare än kvinnornas. Sedan 1998 har skillnaden minskat med över ett år. Den manliga har ökat med 2,7 år och den kvinnliga med 1,6 år.

I dag är den manliga medellivslängden vid födseln 79,5 år och den kvinnliga 83,5 år. En skillnad på fyra år. 1998 var den 5,1 år.

Varför skillnaden mellan manlig och kvinnlig livslängd minskar finns ingen bestämd förklaring till. Det säger Cecilia Björkelund, professor vid avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa på Sahlgrenska Akademien.

- Vi vet inte vad det beror på. Men det finns vissa teorier. En av dem är att män drar större nytta av sjukvård och den socioekonomiska utvecklingen. Ekonomin betyder väldigt mycket när det gäller livslängd.

För kvinnors del har det skett en enormt stor förändring när det gäller livssituation de senaste 30 åren, menar Cecilia Björkelund.

- Det handlar framförallt om kvinnans enorma marsch ut i arbetslivet. För 30 år sedan yrkesarbetade 50-60 procent av kvinnorna. I dag är det i stort sett alla. Det är en enorm omställning. Samtidigt har kvinnorna ofta huvudansvaret för hushållet.

I en stor kvinnostudie har forskare följt kvinnor i Göteborg i över 40 år. De var 38 år 1968 och är nu i 80-årsåldern. Där framkommer att förbättringar i hälsoläget för kvinnor inte skett i samma takt som för män.

Bland annat har en allt större andel av den kvinnliga befolkningen angett besvär av ångest och stress. Vissa typer av stress kan leda till blodfettsförhöjning som är en riskfaktor vid hjärtkärlssjukdomar.

- Så gott som alla konventionella riskfaktorer har förbättrats för kvinnor. Alla utom bukfetterna, säger Cecilia Björkelund.

Hon betonar att utvecklingen i stort är positiv eftersom medellivslängden ökar både bland män och kvinnor.

- Avståndet minskar men det är nog väldigt svårt komma fram till vad det beror på. Vi kanske ska lyfta upp stressfaktorerna bland kvinnor mer än problemen med kolesterol.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.