Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Varning för desperation i valrörelsen

Svensk anslutning till euron? Bert Karlsson som vallokomotiv?
Mars månads väljarbarometer från GP/Sifo visar att tre partier dansar farligt nära spärren till riksdagen. Räkna med att vitt skilda utspel och idéer kommer att hagla fram till valet.

Opinionsläget ser ut som det gjort sedan Moderaterna hämtat sig från sin kris. Det innebär att de två huvudmotståndarna i svensk politik – Socialdemokraterna och Moderaterna – befinner sig på en egen nivå. I ett mellanskikt finns de tre partier som lyckats skaffa sig en egen profil – Sverigedemokraterna, Centern och Vänstern.

Och kring spärren ligger tre krispartier som mer eller mindre desperat försöker hitta sin position och sin roll att spela i svensk politik. Vi har redan fått en föraning av vad det kan leda till: mer eller mindre desperata utspel och vilda idéer.

Snabba utspel har präglat partiet

• Kristdemokraterna har backat i samtliga riksdagsval sedan 1998 och höll sig med knapp nöd kvar 2014. Sedan Ebba Busch Thor tog över för tre år sedan har partiet i stort sett konsekvent befunnit sig under riksdagsspärren i våra mätningar. Det senaste året har KD till och med landat under tre procent i mer än hälften av mätningarna.

Man skulle kunna tänka sig att receptet för att bota ett krisparti vore en ordentlig genomlysning av den egna politiken följt av en konsekvent linje i de frågor man rankar som viktigast. Kristdemokraterna har under de senaste åren snarare agerat precis tvärt om: snabba utspel i vitt skilda frågor, som man sedan släppt.

Nu börjar tiden för bygga en stabil grund inför valet rinna ut. Nyheten som kom för ett par veckor sedan – att Ebba Busch Thor ska ge sig ut på valturnén med Bert Karlsson – tyder heller inte på att partiet har några sådana ambitioner. I veckan kom ett utspel om att förbjuda böneutrop – förvånande eftersom KD traditionellt värnat även andra religiösa gruppers rättigheter.

LÄS MER: Så viktiga är väljarbarometrarna

Tillbaka i gamla spår

• Liberalerna har två förlustval och en period av vikande opinionsstöd bakom sig. Bortsett från en liten topp (6,6 procent) i december 2015 har Liberalerna befunnit sig på siffror omkring eller under fem procent i våra mätningar sedan valet.

Trots svårigheten att vinna väljare har Jan Björklund lyckats hålla sig kvar och är i dag den partiledare som suttit längst på sin post. Hans sätt att hantera utmaningen från Birgitta Ohlsson under sommaren var fascinerande att skåda: under ett ovanligt känsloladdat tal i Almedalen hyllade han socialliberalismen. Sedan hotet avvärjts har han dock återgått till sina mer sedvanliga hjärtefrågor och propagerat för ökade försvarsanslag och svenskt Natomedlemskap.

För ett par veckor sedan kom också utspelet om att Sverige bör införa euron senast 2022.

Man kan tycka att det är vågat, med tanke på att stödet för en sådan idé är lågt. Å andra sidan är det betydligt högre än stödet är för Liberalerna i dagsläget. I kampen för att hålla sig kvar i riksdagen gäller det att gripa efter alla möjliga halmstrån.

Förtroendet i botten

• Miljöpartiet hade under förra mandatperioden ett väljarstöd på omkring 10 procent i våra mätningar. Sedan valet har det fallit kontinuerligt till siffror kring riksdagsspärren.

Tiden i regeringsställning har inte varit ett enda långt misslyckande. Partiet har faktiskt fått igenom en hel del av sin politik på miljöområdet. Men det är sveken väljarna minns – tillsammans med ett antal snedsteg i personfrågor. Och utgångsläget för att vända situationen är minst sagt tufft: de båda språkrören hamnade i botten när Sveriges radio i förra veckan lät mäta förtroendet för alla ministrar.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.