– Bankerna rapporterar om "spökpersoner". Vi ser att det är omfattande, säger Pia Bergman vid Skatteverket till SVT.
Vid flera tillfällen har bedragarna använt falska inkomstuppgifter för att kunna ta lån.
I fallet med bedrägerierna i Uppsala hade till exempel en 31-årig kvinna på den aktuella adressen uppgifter om inkomster på över en miljon kronor. Skatteverket gjorde sedan en utredning och sänkte hennes inkomst med närmare 950 000 kronor. Men då hade kvinnan redan tagit stora lån och försvunnit. Även flera av de andra fem som varit skrivna där hade falska inkomstuppgifter.
Ett liknande fall gäller en adress i södra Stockholm. Fem personer som varit skrivna där lånade miljonbelopp från olika banker innan de försvann.
– Vi ser väldigt ofta adresser där ett stort antal personer är skrivna som utnyttjas för olika typer av bedrägerier, säger Jan Olsson vid polisens nationella it-brottscentrum till SVT.